Större klasser ska minska kommunalt underskott

Nästa höst kan det bli en ny organisation för Hammenhög, Skillinge och Borrby skolor och idén att göra Gladsax till skoldaghem består i det förslag till besparingar som nu presenterats för skolpolitikerna. Prognosen visar på ett underskott på närmare nio miljoner kronor i barn- och utbildningsförvaltningens driftsbudget och signalerna från kommunledningen är tydliga; utgifterna måste minskas radikalt. Bland politiker talas det om en generell besparing på två eller tre procent men det är tveksamt om det verkligen skulle ge något märkbart resultat. Sannolikt måste mer radikala tag tas med tanke på det drastiskt vikande elevunderlaget. Ett förslag som kan bli omdiskuterat är en minskning av lärartätheten, från i dag 0,08 per elev till 0,069. - Det upplevs kanske som radikalt men klasserna är små i dag, strax under 20 elever i genomsnitt i grundskolan och omkring 15 på gymnasiet, och de skulle fortfarande inte bli särskilt stora, säger bunchefen Fredrik Rösténius som tagit fram besparingsförslaget. I Hammenhög, Skillinge och Borrby undervisas i dag elever från förskola till årskurs 6, de är så kallade F-6 skolor. Från nästa år kan de två förstnämnda bli F-3 skolor medan Borrby koncentreras för elever i årskurserna 4-6, om politikerna säger ja. Det skulle betyda att fler barn får åka skolskjuts mellan orterna. -Men det viktiga är att alla orter har kvar verksamhet på sina skolor och på alla orter finns förskolorna kvar även om de flyttar in i skolornas lokaler i stället, säger Fredrik Rösténius. Han står också fast vid det tidigare förslaget att göra Gladsax till skoldaghem. -Vi måste ha igång ett skoldaghem till hösten, inte minst för att vi får ett välkommet särskilt statsbidrag och vi behöver också 'plocka hem' elever som nu är i annan kommun, och Gladsax är det enda rimliga alternativet. Ett gammalt förslag är också att införa en avgift på 500 kronor per termin för skolmaten på gymnasiet. En gemensam måltidsorganisation med socialnämnden skulle spara en del. Dessutom föreslås ett stopp för måltider vid skolutflykter. För både grund- och särskolan föreslås färre elevassistenter och för musikskolan en höjning av elevavgifterna. Bunchefen har också tankar på en helt ny områdesindelning för de i dag 16 enheterna inom förvaltningen. -Det handlar inte om att återgå till de gamla rektorsområdena utan ska ses som ett försök till ökat samarbete samtidigt som vi vill hitta en effektivare organisation totalt sett. Det ger också eleverna större möjlighet att välja skola på ett sätt som inte är bundet till var de är bosatta. För skolorna i tätorten föreslås också förändringar. Två alternativ presenteras; i ena fallet blir Korsavad F-9 ett område och Simrislund-Joneberg F-9 ett andra. I andra fallet blir Simrislund och Korsavad F-6 en enhet och Korsavad-Jonebergs 7-9 en annan. Att något radikalt måste göras inom barnomsorg och skola per omgående är tämligen klart med tanke på prognosen. Underskottet fördelar sig på drygt 2,5 miljoner inom barnomsorg, 2,9 i barn- och ungdomsutbildning, 2,6 på gymnasiet och cirka 0,9 miljoner i vuxenutbildningen. Den 10 april ska arbetsutskottets politiker diskutera förslaget.