GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Torun Börtz: Det där som sommargästerna aldrig får veta

(Observera att denna krönika endast är avsedd för åretruntboende. Ni andra hittar säker något annat läsvärt på annat håll i tidningen.)
Torun BörtzSkicka e-post
Simrishamn • Publicerad 5 december 2018 • Uppdaterad 5 december 2018
Torun Börtz
Detta är en personligt skriven text i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Grått och öde? Kanske det. Eller kanske inte.
Grått och öde? Kanske det. Eller kanske inte.

Dimman ligger tjock på båda sidor om vägen, och på vägbanan också, vad det beträffar. Jag dämpar farten, med förhoppningen att hinna se eventuella vildsvin i tid- Mattan i bilen är nersölad av lera från skorna och ett och annat blött löv har också letat sig in.

Ute är luften så mättad att det känns som att det regnar. En rå vind blåser från sidan och tränger sig igenom kappan.

Äntligen. Det är nu det börjar - Österlens hemliga liv.

”Det måste vara tråkigt nu när alla turister och sommargäster försvinner och allt slår igen!”

Hur många gånger har ni hört den beklagande frasen? Uttalad av ack så välmenande turister och sommargäster.

Den äkta österleningen lägger då huvudet på sned och ler lite uppgivet, och får sommargästen att känna sig lite extra viktig och välkommen. Får den tillfällige ortsbon att känna att hen gör en riktig välgärning genom att slå ner sina semesterbopålar just här och liva upp stämningen i denna gudsförgätna avkrok.

I sitt inre ler dock österleningen överslätande och tänker: ”Det är ju då det börjar. Det riktigt roliga.”

För det är inte lika igenbommat som förr under vinterhalvåret. Och när alla besökare har dragit hem till orterna där de är mantalsskrivna och inte längre drar runt mellan konserter och fik och pensionat på Österlen - då finns det ju plötsligt tid till att umgås och själv fika och gå på konserter.

De senaste två helgerna har jag till exempel själv avverkat stor och glammig 80-talsfest i unik lokal, varit på vernissage med 200 personer och tittat förbi på en bröllopsfest i en butik.

Och även om bioverksamheten för tillfället ligger nere på Grand i Simrishamn och det är för kallt på bion på Gylleboverket för att den ska kunna ha öppet under vintern har jag ändå tre biografer i närområdet att välja mellan.

För ett par veckor sedan tänkte jag just gå på bio i Borrby med dottern - men föreställningen visade sig vara fullbokad. Så vad gör man då? Kör till bion i Kivik, så klart!

På vägen hem i novembermörkret tog vi vägen om Bästekille för att köpa lite ekologiska grönsaker, gårdsbutiken där är ju öppet dygnet runt. Storstädernas Seven Eleven i alla ära - men öppettiderna i Bästekille är svårslagna.

Och nu håller jag som bäst på att göra upp schemat inför de kommande veckornas julmarknader och julkonserter. Det är svårt att hinna allt, när man tillbringar vintern på en sömnig semesterort.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ystadsallehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.

Läs mer