35 år i Sjöbos skolor

BILD: SPRISSE NILSSON Georg Karlsson är bleking men han började arbeta i Sjöbo redan 1969, som slöjd-, teknik- och bildlärare. Då var Färsingaskolan bara ett år gammal och Georg minns att alla salar ännu inte var färdiga. -Det var en ny och fräsch skola men det var ändå en jobbig tid, med tanke på elevunderlaget. Kommunerna i Färs hade väntat in i det längsta med att införa den 9-åriga grundskolan, och när den nu stod klar innebar det att skolplikten förlängdes från sju till nio år i vissa delar av Färs. -På den tiden var lantbruksbefolkningen stor här och föräldrarna tyckte ofta att barnen, framför allt sönerna, skulle vara hemma och jobba istället för att gå i skola i nio år. De hjälpte inte alls till att ge barnen någon motivation för att studera. Efter elva år som slöjd-, teknik- och bildlärare tog Georg Karlsson på sig ännu ett uppdrag: att leda den vuxenutbildning som började växa fram så smått. -I fem års tid hade jag både undervisning på Färsingaskolan och ansvaret för vuxenutbildningen. Det var kämpigt, framför allt blev barnen lidande eftersom jag var borta mycket från undervisningen. Vi ville att vuxenutbildningen skulle bli en egen enhet, men länskolnämnden var negativ till det, berättar Georg Karlsson, som lämnade vuxenutbildningen för att bli studierektor på Färsingaskolan i fem års tid och ställföreträdande rektor under en tid. 1992 kom han dock tillbaka till vuxenutbildningen och de 14 år som sedan följde har varit expansiva. Verksamheten flyttade från trånga paviljonger vid Emanuelskolan till Åsumsgatan och så småningom till de nuvarande lokalerna på Ommavägen, PNBs gamla kontor och förråd. Hösten 1997 kom den stora boomen med Kunskapslyftet och lokalerna på Ommavägen fick utökas. -Redan när Kunskapslyftet började ville vi muta in något yrkesinriktat område. Vi var inne på att starta en hantverksutbildning, och 1999 var vi snubblande nära. Det fattades bara ett klubbslag, berättar Georg Karlsson. Kommunfullmäktige sa nej till Komvux planer att starta en utbildning i gammal hantverksteknik. -Om vi hade kommit igång då, så tror jag att vi hade varit full fart på den verksamheten nu, säger Georg Karlsson. Att hantverksutbildningen aldrig startades är hans största besvikelse under Komvuxtiden. Men glädjeämnena har varit många under de här åren, bedyrar han. -Att få arbeta med den här typen av verksamhet, där i princip alla har valt att få studera och gör det med glädje - det är en oerhörd förmån. När all uppståndelse lagt sig och Georg Karlsson överlämnat de sista pärmarna till sina efterträdare - då väntar ett helt nytt liv för honom. -Hösten är inbokad. Jag har ett hus i Blentarp som ska renoveras, och ett torp på Blekingegränsen att ta hand om. Det är sådant som fått stå tillbaka under ett intensivt arbetsliv, men nu får jag pröva om de gamla slöjdlärartagen sitter i...