Allt fler Sjöbobor sorterar matavfallet

Utanför familjen Wejfalks villa i Sjöbo står två stora kärl med sammanlagt åtta fack uppställda. Gun Wejfalk är dagbarnvårdare, och både hennes och kollegan Boel Anderssons dagbarn vet precis hur man ska sortera; plast där, glas där, blöjor där, matavfall där...

– Vi är alltid noga med att skrapa ner resterna från tallriken i matpåsen, och samla ihop skalen efter fruktstunden. Och det verkar som att barnen är vana att göra samma sak hemma, säger Gun Wejfalk.

Boel Andersson har valt att ha endast ett kärl vid huset, och tar istället med sig återvinningsmaterialet till containrarna vid gamla brandstationen. Även i den sysslan är dagbarnen engagerade.

– Vi pratar mycket med barnen om nedskräpning och att man ska sortera sina sopor, förklarar hon.

Det var förra sommaren som Sjöbo införde sin nya sophämtning, med tunnor som rymmer både återvinningsmaterial, sopor och matavfall – något som gav upphov till en av tidernas största proteststormar i kommunen. Men det var inte själva sorteringen som retade invånarna, utan hur alltsammans sköttes; med försenade bilar, bilar som inte kom fram, sopor som blandades i kärlen, lock som inte slöt tätt...

Nu verkar de värsta problemen ha retts ut. Och samtidigt visar statistiken att allt mer avfall återvinns – antingen genom materialåtervinning eller genom att matresterna rötas och blir biogas.

– I augusti månad samlades 98 ton matavfall in från Sjöbo kommun. Det är dubbelt så mycket som för ett år sedan, säger Christel Wohlin, enhetschef för avfallshantering.

Hon har räknat fram att Sjöbo tillhör de kommuner i södra Skåne som är bäst på att samla in matavfall. I flera andra kommuner har man dock ännu inte börjat samla in matresterna i full skala.

98 ton matavfall på en månad, eller 5,4 kilo per person, är en rekordnotering. Kan mängden insamlat matavfall fortsätta att öka?

– Ja, man räknar med att varje svensk ger upphov till hundra kilo matavfall om året, säger Christel Wohlin. Och trots att många kommuninvånare trott att de inte har så mycket matavfall att lämna visar siffrorna att det finns en potential i Sjöbo.

–  Det nationella målet är att 35 procent av allt matavfall ska återvinnas, och det målet har vi redan nått sedan länge.

Vad händer med matavfallet nä r man lagt det i de bruna påsarna och Ohlssons hämtat det?

– Det transporteras till Hedeskoga, där det lastas om tillsammans med matavfallet från Ystad. Detta körs i stora containrar till Sysavs anläggning i Malmö, och förbehandlas till en slurry som sedan transporteras till Karpalund där det rötas och blir biogas och biogödsel, säger Christel Wohlin.

På sikt är det meningen att Sysav ska öppna en egen rötningsanläggning.

– I de diskussionerna är även Biogas Färs inblandade. Det vore ju jätteroligt om gasen kunde komma tillbaka till Sjöbo i framtiden!

Samtidigt som återvinningen ökar i kommunen, minskar mängden sopor som går till förbränning – från 4 600 ton 2009 till beräknade 2500 ton i år. Det gör att kostnaderna för kommunen minskar, eftersom ett ton restavfall kostar 680 kronor att förbränna, medan ett ton matavfall kostar 515 kronor att behandla.

Borde inte hushållens avgifter minska nu när allt mer matavfall samlas in?

– Det nya system vi har infört är ju dyrare, med nya tunnor och tätare hämtningar. Men på sikt hoppas jag att avgifterna ska kunna sänkas eller hållas nere.

– Och ju mer förpackningar som sorteras ut ur soporna, desto bättre är det. De kostar oss ingenting att bli av dem, de ger tvärtom en viss inkomst, säger Christel Wohlin.