Framtida läsare satte tidningen under lupp

Det ni just läst är en rubrik. Och det ni läser nu är en ingress.
Sjöbo • Publicerad 16 december 2005
Också ett sätt att använda tidningen. Kevin Nilsson, Angelika Nilsson och Morgan Andersson var tre av barnen i F 1-2 som gjort masker av uppblött tidningspapper. Maskerna skulle de ha till en teaterpjäs.BILD: MÅRTEN SVEMARK
Också ett sätt att använda tidningen. Kevin Nilsson, Angelika Nilsson och Morgan Andersson var tre av barnen i F 1-2 som gjort masker av uppblött tidningspapper. Maskerna skulle de ha till en teaterpjäs.BILD: MÅRTEN SVEMARKFoto: 
Tidningsdiskussion. Eleverna har lagt ner mycket tid på att tala om innehållet i tidningarna, vinklingar, konstiga ord, bilder.BILD: MÅRTEN SVEMARK
Tidningsdiskussion. Eleverna har lagt ner mycket tid på att tala om innehållet i tidningarna, vinklingar, konstiga ord, bilder.BILD: MÅRTEN SVEMARKFoto: 
Felicia Svensson, Jonna Elnertz och Julia Andersson fördjupade sig i tidningens korsord. BILD: MÅRTEN SVEMARK
Felicia Svensson, Jonna Elnertz och Julia Andersson fördjupade sig i tidningens korsord. BILD: MÅRTEN SVEMARKFoto: 
"Roligast var att göra första sidan", tyckte Ronja Månsson och visade stolt upp sin "etta" på datorn. BILD: MÅRTEN SVEMARK
"Roligast var att göra första sidan", tyckte Ronja Månsson och visade stolt upp sin "etta" på datorn. BILD: MÅRTEN SVEMARKFoto: 

Nu följer brödtexten, det vill säga den egentliga artikeltexten.

Allt ovanstående är självklarheter i dag för alla eleverna på Lövestads skola. De har nämligen haft "språktema om nyheter och tidningar" i tre hela veckor. Fredagen var sista dagen.

Att använda tidningen i undervisningen är inget nytt. Vanligtvis användes några dagar gamla dagstidningar.

Men att, som här, använda rykande färska tidningar varje dag och att hålla på i flera veckor på en hel skola är ovanligt.

– Vi beslöt att det skulle ta två veckor, men gensvaret blev så bra att vi förlängde med en vecka, berättar läraren Helen Rosberg.

– Det är viktigt med dagstidningar, det ökar allmänbildningen, tillade hon (och YA sade inte emot).

Huvudmålet med temat var att eleverna skulle träna svenska, bland annat tidningssvenska, som ibland kan vara rätt skruvad. Se bara på ingressen här ovan... Ett andra mål var att göra företeelsen dagstidningar begripligt för eleverna.

– Vi hade en känsla av att alla inte riktigt visste vad en dagstidning är. Deras föräldrar har kanske inte prenumeration och eleven läser därför inte tidning mer än sporadiskt, berättar läraren Lasse Sillén.

– Och vi har fått bra respons, de har jobbat duktigt med temat, säger han.

För att testa om Lasse har rätt körde YA en kuggfråga till lilla Fanny Lönnqvist: vad kommer överst i artikeln?

– Äh,äh, alltså...

– Reklam, avbröt en kompis.

– Nej, nej, rubrik ska det vara, svarade Fanny.

Vid en dator satt Ronja Månsson.

– Roligast är att göra första sidan, säger hon och visar stolt upp "ettan" på tidningen Löfvet, som tillverkats enkom för temaarbetet.

I Löfvet kan man bland annat läsa att femmorna förlorade i basketturneringen. Den nyheten låg under vinjetten "inrikes".

Mest avancerade var sexorna som verkligen gjort en djupdykning i allt som tillhör tidningsvärlden. Man hade grunnat på vad "deadline" stod för, skrivit insändare och klippt ut tidningsord som man inte förstod (typ entreprenör, remiss med mera).

– Vi märkte en klar skillnad i intresset i slutet jämfört med när vi startade temaarbetet. De sista dagar kom eleverna själva och sade "ska vi inte läsa tidningen i dag?", berättar Helen Rosberg.

Leif Möller

SAXO
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.