Här bodde mannen som skompade när han sprang

I Skumparp har flera bemärkta personer bott.

Först av dem var kanske Skumpi – en man som ”skompade” när han rörde sig, det vill säga ”sprang smått och tungt”.

Redan på 1500-talet nämns byn i norra Färs, då med namnet Schumperup. I början av 1600-talet skrivs det Skomperup och några decennier senare Skumperup - vilket troligen är kanslidanska för samma namn. Och strax därefter står det Skumparp i skrifterna.

Mathias Strandberg, som nyligen publicerat boken Skånes ortnamn, Färs härad, konstaterar att slutledet, -arp, är detsamma som torp vilket betyder nybygge eller utflyttargård.

Och den första delen av bynamnet, Skump – det tror han kommer från ett mansnamn, en person som döpts efter verbet skompa eller skumpa, vilket betyder ”springa smått och tungt”. Vem denna ”Skumpi” var är dock okänt, men kanske var han den första nybyggaren på platsen. Samma mansnamn har troligen gett upphov till ortnamn som Skumpamåla i Blekinge och Skumperud i Värmland.

På 1800-talet gav Skumparp namn åt en av de mest kända färsingarna genom tiderna: riksdagsmannen Nils Månsson, i Stockholm kallad Ljusets bonde. Hemmavid fick han namnet Skumpen, eftersom han ägde en gård i Skumparp från 1806. Skumpen blev känd för att vilja sprida bildningens ljus över landet, mot censur och för tryckfrihet och förbättrade skolor. Med hans insamlade pengar uppfördes också skolan i Fränninge, Nils Månssons skola.