Ludvig sprang in i köksön, kräktes och var slö – hade en tumör i hjärnan

På torsdag fyller Ludvig Fridh-Gustavsson tre år och familjen räknar med att kunna fira många fler födelsedagar tillsammans med sin glada, busiga, spralliga och viljestarka ”superhjälte” – som mamma Fanni Brinkhof kallar honom.

Det är mycket Ludvig fått stå ut med sedan den där dagen i april då han sprang in i köksön hemma på Möllenäsvägen: sjukhusveckor, ventrikeldränage, operationer, cytostatikabehandling, smärtor i skelettet...

– Han förstår ju inte varför han måste göra allt det här, men han har tagit det ganska bra. Och han har sluppit tappa håret, säger Fanni Brinkhof.

Bredvid henne i soffan sitter Ludvig och mumsar på kanelgifflar. Ena stunden fängslas han av TV-programmet, andra stunden hoppar han upp och vill köra traktor och så blir han lite irriterad över att det saknas batterier...

– Ludvig har blivit både gladare och argare nu, och han behöver inte vila middag längre. Innan var han mer neutral hela tiden, och tröttare.

Hur länge Ludvig levt med en tumör i hjärnan vet ingen men han är inte född med den, har läkarna förklarat. Den har växt långsamt och när han krockade med köksön berodde det på försämrad balans.

– Veckan efter blev han successivt tröttare, och på fredagen ringde de från förskolan och sa att han kräkts tre gånger på en halvtimme. Sedan blev han bara tröttare och tröttare, och på lördagen åkte vi till akuten i Ystad. Där trodde de att han fått en släng av kräksjukan, och vi fick åka hem igen, berättar Fanni Brinkhof.

Väl hemma anade föräldrarna att något ändå inte stod rätt till.

– Jag tyckte att han skelade. Han stapplade när han gick och sedan kunde han knappt hålla sig vaken. Så på måndag morgon åkte jag och min svärmor in till barnakuten i Lund.

Där blev det röntgen direkt, och läkarna förklarade att det fanns en tumör i skallen, som även täppte till den förlängda märgen.

– Hade vi stannat hemma längre hade han blivit medvetslös.

Nu gick allt snabbt, Ludvig låg på operationsbordet innan pappa Christoffer Fridh-Gustavsson hann ta sig till sjukhuset. Vätska tömdes ut och på onsdagen var det dags för en ny operation. Denna gång kunde halva tumören avlägsnas och en shunt i hjärnan opererades in.

– Då visste de inte om den resterande tumören var behandlingsbar.

Familjen fick ligga kvar på sjukhuset i två veckor och efter ytterligare fyra veckors nervös väntan fick de ett hoppingivande besked: tumören var låg-malign och kunde behandlas. Men den hade skickat ut cancerceller till andra delar av kroppen, och Ludvig måste genomgå behandling med cytostatika i omgångar under ett och ett halvt år.

– Efter den första omgången fick han ont i skelettet, han åt inte och blev jättetrött. Nästa gång gick det lite bättre, berättar Fanni.

Och redan nu märks resultat av behandlingen, snabbare än förväntat.

– En läkare ringde häromdagen och berättade att primärtumören krympt, det var väldigt positivt.

Den tumördel som finns kvar kommer Ludvig troligen att få leva med.

– Han får gå på regelbundna kontroller åtminstone till han fyller 18.

Fanni Brinkhof tycker att vården i Lund fungerat bra.

– Vi är jättenöjda, vi har fått träffa samma läkare och vi har direktnummer till en kontaktsjuksköterska.

Hon är också tacksam för den forskning som pågår, och som hjälpt Ludvig. Därför bestämde hon sig för att starta en insamling i hans namn.

”Barn är superhjältar som klarar så mycket mer än vad de egentligen borde. Vår superhjälte heter Ludvig och är snart 3 år. Han är mitt uppe i sin kamp mot cancern”, skrev hon på Barncancerfondens sida den 15 september. Som mål för insamlingen satte hon 15 000 kronor. Och hon blev förvånad över responsen.

– Inom ett dygn hade vi uppnått 15 000 kronor.

Ett par veckor senare närmar sig summan 30 000, och insamlingen fortsätter.

– Det är fortfarande viktigt att få fram fler studier om läkemedel, säger Fanni Brinkhof.

Både hon och Christoffer Fridh-Gustavsson har varit hemma på heltid för att ta hand om Ludvig, åka till sjukhuset, ta prover och gå på kontroller.

– Konstigt nog blir det en form av vardag, med alla rutiner att passa.

Den 9 oktober är det dags för sjukhusbesök och en ny omgång cytostatika. Dagen efter får Ludvig fira sin treårsdag, hemma med familjen.

Här är länken till Ludvigs sida på Barncancerfonden.