Som klippt och skurna för smörreklam – här får korna gå på bete även om kravet försvinner
Nej, korna kommer inte att märka någon större skillnad, vare sig av nationella regler om bete eller de förändringar som är på gång på Ängadal. De kommer att få vara ute på bete nästan lika mycket som tidigare, men det anpassas mer efter vädret.
Henrik Gavelin, 37 år, och Stina Gudmundsson, 35, har drivit den Krav-anslutna mjölkgården i tio år. De arbetar med flera miljöanpassningar, bland annat har de en egen biogasanläggning.
Men om drygt en vecka är gården på pappret inte längre ekologisk. Den 1 oktober lämnar Henrik Gavelin och Stina Gudmundsson Krav-certifieringen av flera skäl.
– Ekonomin och en massa regler, sammanfattar, säger Henrik Gavelin.
I takt med att efterfrågan på ekologiska varor har minskat har extrabetalningen till ekoproducenter sjunkit. Ängadal är inte den enda mjölkgården som lämnar Krav – Skånes största ekomjölkgård i Pålstorp har också blivit konventionell igen av ekonomiska skäl.
”Vi blir självförsörjande på grovfoder, det känns bra. Och vi får fler verktyg att jobba med.”Stina Gudmundsson
I år har vallskörden varit jättebra, men även sämre år räknar Henrik Gavelin och Stina Gudmundsson nu med att kunna få högre skördar på åkrarna och bättre bete.
– Vi blir självförsörjande på grovfoder, det känns bra. Och vi får fler verktyg att jobba med, säger Stina Gudmundsson.
Samtidigt som Ängadal ändrar inriktning pågår en hetsig debatt om betande kor. I ett förslag till regeringen om hur svenskt lantbruk ska bli mer konkurrenskraftigt finns en punkt som är känslig för många: att ta bort beteskravet för kor som går i lösdrift.
YA följer med paret Gavelin Gudmundsson till en liten flock dräktiga kor och kvigor som betar drygt en kilometer från gården, dit de vallades i våras med hjälp gårdens border collie.
– Korna kan gå själva nästan ända fram till gården, säger Stina Gudmundsson.
När YA frågar hur de ser på betesdebatten är svaren inte glasklara. Det visar sig, som med så mycket annat, vara en komplicerad fråga om hur korna mår bäst.
– På en gård med 500, 600 kor är det svårt att kunna få ut dem på bete. Och så beror det på vad man menar med bete. Här handlar inte om betesdrift som i exempelvis Nya Zeeland där korna livnär sig helt på gräset. Beteslagen innebär att korna ska vara ute med möjlighet att tugga på gräs, säger Henrik Gavelin.
Sverige är det enda landet som har en beteslag. Kor ska gå ute på bete mellan 60 och 120 dagar den 1 april–31 oktober beroende på var i landet de finns. I Skåne är det 120 dygn som gäller. Ekokor måste dessutom få en stor del av sitt näringsintag från betet.
När lagen infördes för snart 40 år sedan stod de flesta kor uppbundna inomhus. Nu går majoriteten i lösdrift. Lagen är omodern, anser de som förespråkar att kravet tas bort. Andra menar att det leder till färre och större mjölkgårdar i Sverige.
– Utvecklingen mot större gårdar kommer ändå, tror Henrik Gavlin.
Men Ängadal, med sina 130 mjölkande kor och totalt omkring 400 djur, är inte på väg dit.
– Vi ska inte bygga jättestort. Det här passar för oss. Vi har inte nya stallar så då är det bra att ha djuren på bete, säger Henrik Gavelin.
Beteskravet utrett
Sverige är det enda landet som har beteslag. Kravet på bete för kor infördes 1988. Då stod de flesta svenska mjölkkor uppbundna i ladugårdar. I dag rör sig omkring 80 procent av dem fritt stallar där de själva bestämmer när de ska äta, dricka och umgås.
Nyligen presenterade Elisabeth Nilsson, tidigare landshövding i Östergötland och vd för Jernkontoret, en utredning om lantbrukets konkurrenskraft. Där föreslår hon att beteskravet tas bort för mjölkkor i lösdrift och att bönderna själva ska få bestämma om deras djur ska gå på bete.
Varje år stängs omkring 100 mjölkgårdar i Sverige och hälften av alla mjölkprodukter som konsumeras i Sverige kommer nu från andra länder. Många svenska mjölkbönder anser att de har svårt att konkurrera.
