100 miljoner ton olja fraktas förbi Bornholm

Den mängd olja som transporteras någon mil utanför en av Sveriges mest unika och orörda sandstränder, Sandhammaren, har nästan fördubblats på sex år.

På Kustbevakningen i Karlskrona och Søvärnets Operativa Kommando i Århus räknar man med en fortsatt ökning, inte minst sedan den nybyggda ryska oljehamnen Primorsk fått en kapacitet på 75 miljoner ton om året.

Det skulle bli drygt 200 000 ton oraffinerad olja om dagen från enbart Ryssland, varav merparten kan komma att transporteras genom Bornholmsgattet. För fyra år sedan sjönk den kinesiska bulkcarriern Fu Shan Hai i samma farvatten efter en kollision och orsakade det största oljesaneringsarbetet längs Österlenkusten någonsin.

Men då handlade det varken om en oljetanker eller ett särskilt stort utsläpp - 2 145 ton drivmedelsolja läckte ut och det mesta (70 procent) togs om hand ute till havs av oljesaneringsfartyg.

Notan för sanering och omhändertagandet av utsläppet blev emellertid dyr - bara för de två drabbade kommunerna Ystad och Simrishamn (36 kilometer av kusten), räddningstjänsterna och Kustbevakningen hamnade till slut extrakostnaderna på i runda tal 30 miljoner kronor. Räddningsverket har därefter räknat fram att om en skadad oljetanker i exempelvis Bornholmsgattet läcker ut 30 000 ton olja blir kostnaden för samhälle och näringsliv mer än 600 miljoner kronor, varav en tredjedel faller på oljesaneringens konto, resten på bland annat näring (turism) och fiske.

Och då är inte skadorna på miljön medräknade.

- De har troligtvis räknat på det som tidigare betraktades som en vanlig storlek på oljefartygen, säger Peder Poulsen på Søvärnets Operativa Kommando i Århus med ansvar för havsmiljön.

- När vi från dansk sida började följa oljetankers till sjöss mer systematiskt var storleken 30 000- 50 000 ton vanlig. I dag ökar inte antalet fartyg men däremot storleken på fartygen. Oljetankers på upp till 150 000 ton har blivit vanligare. Å andra sidan har miljö- och säkerhetskraven höjts för nya fartyg, betonar Thomas Ögren, presschef på Sveriges största oljebolag, Preem Petroleum AB.

- Nya oljetankfartyg har exempelvis dubbla skrov. Beställaren ställer i dag dessa krav.

Peder Poulsen bekräftar uppgiften.

- Alla fartyg som lastar olja i Primorsk har dubbelskrov för att minimera riskerna för utsläpp vid kollision eller grundstötning.

Det EU-finansierade sjösäkerhetsprojektet Baltic Master, med 40 partner från sju länder, konstaterar att Östersjön numera är att av världens hårdast trafikerade hav och att det varje år i genomsnitt inträffar en allvarlig olycka som innefattar olja.

Baltic Master slår också fast att utskeppningen av olja ökar och att en del av oljan fortfarande transporteras i "omoderna fraktfartyg med bristande säkerhet". Bornholmsgattet, farleden mellan Bornholm och Sandhammaren, är den mest trafikerade delen av Östersjön.

På Bornholms Marindistrikt uppger man för YA att det numera årligen passerar cirka 100 000 handelsfartyg i båda riktningarna. Den stora mängden fiskefartyg och segelbåtar är inte med i statistiken.

I Bornholmsgattet finns ett trafiksepareringssystem som kan liknas vid en motorväg på land, säger Peter Boussarv, vakthavande befäl inom Kustbevakningens södra regionen.

Här gäller högertrafik och de två lederna är utmärkta med bojar och på sjökort.

Men det hindrar inte att ett par fartyg dagligen bryter mot reglerna, påpekar Peter Boussarv.

Och om de bryter då?

Ja, då blir det böter men det är ofta "småpengar" i sammanhanget.

Farleden övervakas med hjälp av flyg, fartyg och radar från både svensk och dansk sida.

Lars Jarlsbo

0411-55 78 50

lars.jarlsbo@allehandasyd.se