Blötsnö nytt hot i stormdrabbat område
– Det kan bli ganska stora mängder. Upp emot en decimeter snö på småländska höglandet, säger Lars Knutsson, jourhavande meteorolog på SMHI.
Kraftbolaget Eon konstaterar att blötsnön, som följs av sjunkande temperatur på söndag kväll, försenar och försvårar reparationsarbetet.
Eon hade på onsdagen 2700 man i arbete med att ta ner träd och laga ledningar. Av bolagets kunder var på eftermiddagen 33000 utan ström. Vattenfall och Fortum rapporterar tillsammans cirka 5000 strömlösa kunder. Sämst är strömläget i Kronobergs och Jönköpings län. Samtidigt var enligt Telia Sonera minst 37000 kunder i främst Kronobergs och Kalmar län samt Västra Götaland utan fast telefoni. Siffran gäller kunder till telefonstationer som blivit strömlösa. Till det kommer ett okänt antal som drabbats av avbrott när träd fallit över luftledningar.
Enligt Malin Persson på Telia Soneras presstjänst har flera telestationer fått tillbaka den ordinarie strömförsörjningen, i andra förstärks reservkraften.
Mobiltrafiken är i gång med 97 procents täckning generellt i Sydsverige, men i Kronobergs län är täckningen bara drygt 70 procent och i Jönköpings län drygt 80 procent.
Banverket uppger att ett par hundra godståg som i stormen blev stående i Hallsberg nu har börjat rulla på allvar. Södra stambanan är dock fortfarande blockerad i Småland, men trafiken kan ledas på Markarydsbanan via Göteborg–Halmstad–Hässleholm. Banorna Jönköping–Värnamo och Nässjö–Vetlanda är också klara för trafik, medan andra banor i Sydsverige är färdigröjda men utan ström.
Tidigare varnade SMHI för en ny storm natten till fredag. Prognosen på onsdagen var att det kan bli stormbyar i Skåne, Blekinge och södra Halland, men ovädret blir inte alls så kraftigt som det i helgen.
Polisens och räddningstjänstens nya radiokommunikationssystem Rakel stördes i stormen. Krisberedskapsmyndigheten (KBM) ska nu kartlägga felen.
– Sådana här situationer är svåra att simulera. Vi vill därför ta vara på tillfället att i detalj studera vad som hände, säger Nils Svartz, ansvarig för Rakel på KBM.
Redan i december ansökte KBM om pengar för att förbättra Rakel-systemets försörjning med reservkraft. Den ansökan byggde främst på erfarenheterna från stormen Gudrun 2005. (TT)
Peter Palmkvist