Nyheter

Långtidssjuka rehabiliteras på Österlen

Bland andra långtidssjuka tandsköterskor och tandhygienister inom folktandvården i Skåne ska tillsammans med bland andra undersköterskor, sköterskor och läkarsekreterare anställda på Trelleborgs lasarett rehabiliteras.
Nyheter • Publicerad 14 februari 2007

I ett första steg ska 60 personer genomgå ett två veckor långt projekt i regi av RMS, Rehabiliteringsmedicin i Simrishamn. De första 20 är redan igång. Tillsammans med rådet för Europeiska socialfonden, ESF, satsar arbetsgivaren och de anställda drygt elva miljoner kronor på att få tillbaka så många som möjligt i arbete igen.

– Jag är nöjd om vi får tillbaka 25 procent av deltagarna i hel- eller deltidsarbete efter projektets slut, säger Svante Larsson, verksamhetschef på RMS i Simrishamn.

Svante Larsson jämför med försäkringskassan som han hävdar lyckas återföra fyra, fem procent av de långtidssjuka i någon form av sysselsättning. Projektet bygger på tidigare erfarenheter gjorda av det privatägda RMS och på enkäter gjorda i samband med tidigare rehabiliteringar. Från medfinansiären ESF ser man gärna att RMS spänner bågen något högre och siktar på att återföra 50 procent av de rehabiliterade i någon form av sysselsättning. Det nu aktuella projektet, Rehtur, är ett samverkansprojekt mellan Region Skåne, Försäkringskassan och RMS. Rebaliteringen beskrivs som ett yrkesinriktat rehabiliteringsprojekt för långtidssjukskrivna anställda inom Region Skåne. Från RMS sida är man noga med att påpeka att projektet inte är styrt från någon myndighet. Inte helt oväntat hoppas Svante Larsson att Region Skåne i egenskap av arbetsgivare ska nappa på rehabmodellen och att fler personalgrupper ska skickas till Simrishamn.

Enligt RMS-uppgifter finns inom Region Skåne 2 000 anställda som har varit sjukskrivna under mer än två år. Många av dem har sjukersättning. De vanligaste orsakerna är långvarig smärta åsamkad av belastning på olika delar av kroppen. Psykiska besvär är inte heller ovanliga. De senare ofta i form av stressrelaterade besvär.

Filosofin bakom RMS rehabiliteringsmodell bygger på resonemanget att de sjukskrivna som varit borta under lång tid har svårt att komma igen. Den sjukskrivne hamnar i en passiv och orolig fas av livet, med medicinska utredningar och behandlingar. Svante Larsson sammanfattar:

– Först kan man inte återgå till arbetet, sen kanske man inte får, vilket i slutändan kan leda till att man inte vill tillbaka. Man blir lätt utsorterad på jobbet. Det krävs att man är kaxig om man ska lyckas slå sig tillbaka. RMS-undersökningar visar att endast 30 procent av de sjukskrivna är tillbaka på jobbet efter sex månaders sjukskrivning. Av de personer som beviljats tidsbegränsad sjukersättning återgår endast fem procent i arbete. Den resterande delen erbjuds och accepterar sjukersättning eller förtidspension.

I det nystartade Rehtur-projektet har urvalet av de långtidssjukskrivna gjorts av arbetsgivarna. De berörda personalgrupperna har därefter informerats och kallats till ett informationsmöte i Simrishamn. Den två veckor långa rehabiliteringen är helt invidanpassad och bygger något förenklat på att hitta en balans mellan aktivitet och vila. Rehabiliteringen följs upp och den berörde får genomgå en arbetsprövning. Från rehabgruppens sida är man noga med att påpeka att man försöker se helheten i individens behov.

– Målet är ökad livskvalitet. Vi frågar ofta vad de är intresserade av att syssla med. Det är ju inte säkert att de ska återgå till sitt gamla jobb. Alla kan ju inte starta hunddagis, men ofta har man en plan b eller något som man funderat länge på att man vill göra. En rehabperiod kan innebär en ny start i livet, säger Svante Larsson.

Robert Jönson

0411-55 78 69

robert.jonson@allehandasyd.se

Fakta ESF-rådet:

* Svenska ESF-rådet är förvaltningsmyndighet för Europeiska socialfondens program Växtkraft Mål 3 och Gemenskapsinitiativet Equal.

* Europeiska socialfonden är EU:s viktigaste finansiella redskap för att främja sysselsättning och stimulera tillväxt i medlemsländerna.

SAXO
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.