Partiledarna avgör Neuronplanets framtid
Försvarsminister Leni Björklund har räknat med att förhandlingarna ska bli klara till jul. Det är fortfarande avsikten, säger en initierad källa.
Neuron är det första stora sameuropeiska försvarsindustriprojekt där Sverige medverkar. För tre miljarder kronor sammanlagt ska Saab, franska Dassault och några till bygga ett plan som kan flyga självständigt och genomföra komplicerade stridsuppdrag som att fälla bomber. Det är det svåraste man kan göra, enligt Saab.
Sveriges andel är 750 miljoner kronor. Saab har redan personal som arbetar i Frankrike. På försommaren slog miljöpartiet och vänsterpartiet bakut när partiledningarna fick kännedom om projektet, som Sverige då redan ingått preliminära avtal om att delta i.
Peter Eriksson från miljöpartiet är fåordig när han tillfrågas hur förhandlingarna går.
– Vi för samtal. Vi är inte färdiga än. Vår grundinställning är att skattebetalarna inte ska stå för en satsning som försvaret inte behöver.
– Vi vill helst att det inte alls blir av. Men det har gått väldigt långt och regeringen har gjort väldigt långt gående utfästelser till franska staten, tillägger han.
TT:s källor lovar att det inte ska bli någon politisk kohandel kring planet. Om Sverige drar sig ur Neuronprojektet innebär det ett avbräck inte bara för Saab utan för de andra länder som deltar i det. Det finns ingen omedelbart tillgänglig reserv att kalla in som klarar det som Saab ska bidra med. Det skulle få stora internationella följder.
Regeringen insisterar på att det bara är en demonstrator, ett slags prototyp, som ska byggas och att man inte tänker göra några flygplansbeställningar.
Saab kommer att få tillgång till internationell avancerad teknik som skulle kunna omsättas i ett nytt obemannat stridsflygplan. Internationell expertis tror att obemannade plan har framtiden för sig.
Regeringen hävdar, med stöd av en utredning från Försvarets materielverk (FMV), att Neuronprojektet är det billigaste sättet att modernisera Gripensystemet. Mycket av diskussionerna hittills har därför handlat om just denna aspekt. (TT)
Thomas Höjeberg
