Skånemejerier tappar i mjölkkriget
När Lidl efter protester gick över från tysk till svensk mjölk, Arla Foods, tystnade kritikerna. När nu Arla fått både Bergendahlsgruppen och danska Netto som kunder börjar det mullra i leden.
Ingrid Jönsson, lantbrukare utanför Staffanstorp, har inte mjölkkor själv men tappade hakan när hon kom in i Citygross affär och såg att det bara fanns Arlas mjölk.
- Det var flera som stod där vid mejeridisken och såg frågande ut. Varför ska vi ta mjölk från Jönköping när det finns ett mejeri i Malmö? Det handlar om att värna miljö, arbete och vårt öppna landskap, säger hon och har vid några tillfällen stått utanför butiken och delat ut flygblad som protest.
- Jag skulle aldrig köpa jordgubbar från Spanien heller, säger hon.
Nu köper hon mjölk på annat håll.
I Dalarna ledde Citygross byte av leverantör till stora protester. Bergendahls fick backa och ta in det lokala mejeriet Milkos mjölk igen.
- Felet var att jag gick ut och sa att vi hade mjölk från Dalarna i våra butiker. Men det visade sig att Arla inte hade några leverantörer från länet, förklarar Peter Lund, vd för Bergendahlsgruppen.
Visserligen är Milkos mjölk en krona dyrare men den finns bredvid Arlas. I Skåne är det annorlunda.
- Jag har fått en lista på att det är över 20 bönder från Skåne som levererar mjölk till Arla, och de levererar mer mjölk än vi säljer. Och vi gör det här för miljöns skull, därför kan vi inte ha båda leverantörerna, då skulle vi inte vinna något, säger han.
Speditörerna kör produkter från Europa upp till Mellansverige. Istället för att köra tomma tillbaka kan de ta Arlas sortiment. Bättre ekologiskt sortiment lockar också. Han förnekar bestämt att det handlar om lägre pris från Arla.
- Hade det varit det, skulle vi försökt förhandla med Skånemejerier.
Han tycker heller inte det är konstigare än att Heinz finns i butikerna vid sidan om svenska Felix från Eslöv.
Mjölken har länge varit en fredad bransch. Åsa Odell, ordförande för LRF i Skåne, förklarar att de avregleringar som gjorts i andra branscher är på väg för den vita drycken. Hon är rädd att branschen ska gå samma öde till mötes som till exempel slakterinäringen.
- Resultatet ser vi i dag - Scan är i stort sett ägt av finska Ruokatalo, Ugglarps av Danish Crown, nämner hon som exempel och välkomnar det initiativ som Ingrid Jönsson tagit i Staffanstorp.
Samtidigt är hon medveten om att branschen måste lösa problemen och samarbeta på sikt. Annars går det åt skogen med det öppna landskapet och utländska produkter vinner terräng.
Conny Fagerström, själv mjölkbonde och ledamot i både Skånemejerier och branschorganisationen Svensk Mjölks styrelse, hävdar att bytet är en prisfråga.
- Det gränsar till det rent kriminella att dumpa priserna på det viset, säger han. Han tror inte på förklaringen, att det handlar om miljötänkande. Att prisa sig in på marknaden, som han anser att Arla gör, hotar på sikt den svenska mjölknäringen.
Fjolårets höjning av avräkningspriset med totalt 80 öre per kilo mjölk, varav 15 öre i januari, var en kort glädje för bönderna. Sedan dess har Skånemjerier sänkt med totalt 48 öre.
I kombination med stigande kostnader för foder, energi med mera ser det mörkare ut.
- Kostnaderna har gått upp med mellan 50 och 60 öre, säger Conny Fagerström som vänder sig mot att den betydligt större konkurrenten låter ägarna få betala för sänkta priser.
- Så ska inte ett friskt företag arbeta, utan de ingående affärsområdena måste se till att få in i intäkter. Snarare borde vi arbeta för ett högre pris. Arlas chef för extern kommunikation, Tobias Wåhlén, har inte mycket till övers för anklagelsen om dumpade priser.
- Helt gripet ur luften. Vi gjorde tidigt en effektivisering och lade ner de mindre mejerierna, säger han.
Conny Fagerström håller inte med.
- Vi är minst lika effektiva i våra mejerier, hävdar han.
