Soldaterna tältade med kanoner utanför hans barndomshem

I september 1939 fick Gunnar Erlandsson och hans familj på Ludvigsdahl utanför Öja oväntat besök. En grupp svenska soldater slog sig ner bredvid gården och med sig hade de fyra kanoner.

Under flera månader levde Gunnar Erlandssons familj med kriget utanför farstudörren. Han var sjutton år och jobbade hemma på gården. Tillsammans med sin familj försökte han sköta jobbet som vanligt, men blev ständigt påminda om att det var krig.

– Man var kanske inte rädd, men det blev väldigt tydligt att det var något på gång. Sedan förstod man kanske inte riktigt hur det var. Det fanns ju inte tv och tidningar läste man knappt.

Soldaterna tältade utanför, hade övningar och väntade på att något skulle hända. Kanonerna kom på plats och riktades mot Ystad. Men Gunnar Erlandssons familj funderade mycket på vad som skulle hända. Det verkade de själva stundtals också undra, säger han.

– Tanken var väl att de från oss där uppe skulle försvara staden mot ett eventuellt angrepp.

Fanns det någon plan för var ni själva skulle ta vägen om de började skjuta mot fienden?

– Nej. Vi visste ingenting.

Framför sig har han ett fotoalbum med gulnande bilder från den där hösten. Han pekar på en av dem där kanonen syns.

" Vi kan ju inte ha haft en chans med dessa, säger han.

Bilderna måste någon soldat ha skänkt hans föräldrar som minne. Han minns inga namn, men truppen kom från A6 i Jönköping. De höll sig mest ute vid sina tält, men då och då hittade de in i boningshuset.

– Min mor hade nästan marktenteri. Soldaterna var därinne och bommade kaffe och kakor.

Efter några månader flyttades truppen och kanonerna närmare Ystad.

Jessica Ziegerer