SuperHeavy: SuperHeavy

Tillsammans med Dawn Robinson från En Vogue och hiphopparen Ali Shaheed Muhammad från A tribe Called Quest, uppnådde man en synergieffekt där tre olika världar blev en fjärde, alldeles ny och förförande. Utan att förhäva sig var det tveklöst vem som hela tiden höll i taktpinnen. I SuperHeavy råder däremot SuperDemokrati. Alla fyra vokala röster ska få göra sig hörda. A.H Rahmans urdu, Jaggers trånsjuka jamande, Damian Marleys reggaetoasting och – som utgjuten olja på dessa rättvisefördelade genreclashande vågor – brittiska soulsångerskan Joss Stone som lekande lätt överbryggar, men också är den enda som riktigt övertygar. Man är nästan tacksam över att Eurythmics Dave Stewart inte valt att ge sig in med full kraft i leken med sina elgitarriff, utan håller sig stadigt i bakgrunden, för annars hade soppan verkligen blivit ”übertung”. Bäst blir det därför när Jagger och Stone tar över rodret nästan helt i suggestivt avskalade men ändå så frodiga ”I don’t mind” (även om det blir uppenbart var Nya Zeeländska komikermusikduon Flight of the Conchords hämtat sin sånginspiration ifrån). På samma sätt möts Jagger och Marley på ”One day one night”, återhållet, distinkt. Och ljuv musik uppstår.