GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

”Ny vindpark stort steg mot självförsörjning"

Ulf Jobacker låter självsäker när han berättar om sin vision: Ett Skurup och Trelleborg självförsörjande på förnybar energi. Den nya vindkraftsparken utanför sydkusten kan innebära ett rejält kliv på vägen – men ”den bästa energin är den vi inte använder.”
Ulf Jobacker är ordförande för den lokala tankesmedjan Energivision syd.
Ulf Jobacker är ordförande för den lokala tankesmedjan Energivision syd.
Foto: Peter Ottosson

Det luktar sommar i Beddingestrand. Ulf Jobacker häller upp vatten så kolsyran sprakar. En lätt bris, fågelkvitter och blåvit duk på trädgårdsbordet i grönskan. Men här är också en byggarbetsplats. En liten gul grävmaskin tuggar sig genom marken. Här ska bli växthus. Om ett par år solceller på taket.

Ulf är bondgrabb från Tingbacken en mil bort. Hans mamma är Äggakaga-Ingrid med hela Söderslätt. Många år i Hjärup. Tio års pendling till Stockholm. Sommarhus i Beddinge. Nu bor han och hans fru Britt-Marie Jobacker här.

Han är föreningsmänniska. Första ordförandeposten vid 14 års ålder. Långt engagemang i Centerpartiet.

20 år inom energisektorn: Ulf Jobacker har jobbat med affärsutveckling inom förnybar energi hos LRF och med liknande frågor på Energikontoret Skåne.

2015 startar Ulf Jobacker upp Energivision syd, där han är ordförande – en lokal tankesmedja med ett femtontal medlemmar, de flesta inom näringslivet, som jobbar för att göra Trelleborgs och Skurups kommuner helt självförsörjande på förnybar energi. Då ingår sol och vind så klart, men också bioenergi från åkrar eller skog, och biogas från matavfall och gödsel.

Energivision syd har gjort en utredning som landar i att dagens lokala produktion av förnybar energi skulle kunna femtondubblas till 2030. Det skulle med råge täcka det lokala energibehovet. Men då är det alltså potential man tittar på – inte konkreta projekt som är på gång. Om Kustvinds planerade vindkraftspark mellan Smygehamn och Abbekås blir verklighet så kan den stå för 76 procent av den potentialen, enligt utredningen.

"Vi går från fem älvar och tio kärnkraftverk till tusentals energianläggningar i framtiden. Det innebär utmaningar, men otrolig stabilitet."

Sen tror många att energibehoven kommer öka enormt mycket i framtiden?

– Det har vi trott i 15 år. Det har legat stilla, säger Jobacker.

– Jag tror det kommer öka, men det finns många faktorer. Den bästa energin är fortfarande den vi inte använder. Vi pratar bara om hur mycket energi vi behöver, men sällan om den energi vi kan spara.

Han tror att nästan alla sorters verksamheter kan spara 15 procent av sin energiförbrukning med enkla medel.

Vi sitter vid utemöblerna och slänger käft. Är det verkligen möjligt att vara självförsörjande utan skånsk energi som är planerbar? Snart försvinner kärnkraften och här finns inga älvar – vad gör man när det inte blåser eller solen inte skiner? Elnäten sitter ihop och blåser det inte i Tyskland så blåser det i Norrland. Men är det att vara självförsörjande? Och kan vi förlita oss på norrländsk vattenkraft när de behöver allt mer energi själva uppe i norr?

– Använder du biokraften rätt så har du reglerkraft där också. Sen sker det inte över en natt. Vi går från fem älvar och tio kärnkraftverk till tusentals energianläggningar i framtiden. Det innebär utmaningar, men otrolig stabilitet. Det är som att ha fyra ben på bordet istället för tre, landar Ulf Jobacker i.

Bakgrund

Elen måste kunna planeras

• Det finns knappast någon konsensus om vad som är det perfekta elsystemet, men många experter som tidningen talat med menar att man inte kan bygga ett elsystem på bara vind eller sol. Det är inte planerbart – ibland är det vindstilla och solen går i moln.
• Ju mer vind eller sol vi har i systemet, desto mer varierar elproduktionen upp och ner.
• För att vi ska få stabilitet i energisystemet och balans mellan hur mycket el som behövs och hur mycket som produceras krävs därför också kraftkällor som är planerbara – där man kan planera för hur mycket el som ska produceras, oberoende av vädret.
• Reglerkraft är den produktion som kan skruvas upp eller ner vid behov. Reglerkraften består främst av vattenkraft. Den grundläggande elproduktionen kallas baskraft och består traditionellt sett av kärnkraft och vattenkraft.

Bakgrund

Debatten om effektbrist

• Kommer elen räcka till? De senaste åren har det kommit flera rapporter om företagsetableringar som uteblivit eftersom elen inte kan garanteras. Det handlar om effektbrist – alltså att vi inte har rätt mängd el på rätt plats vid alla tillfällen, trots att elproduktionen sett över hela året är mer än tillräcklig. Och vid de tillfällena måste vi importera el eller ta till reservlösningar.
• Problemet är dels flaskhalsar i elnätet som gör det svårt att få elen till rätt ställe, och dels för lite elproduktion i södra Sverige. Elanvändningen spås öka kraftigt, och mycket vindkraft – där elproduktionen är svår att planera – ställer nya krav på elsystemet.
• Samtidigt finns olika åtgärder för att hantera problemet – som att lagra el i vätgas, eller skruva upp vattenkraften, eller importera el från utlandet när det blåser för lite.
• Nyligen tillsattes en skånsk effektkommission för att arbeta med frågan.
• Enligt bland andra Magnus Genrup (Kraftverksteknikforskare vid Lunds tekniska högskola) och Eon som driver det regionala nätet är läget nu ansträngt men under kontroll.
• Effektbristen har väckt politisk debatt. Främst borgerliga opinionsbildare anklagar regeringen för att inte göra tillräckligt – och vissa debattörer förespråkar en tillbakagång till kärnkraften.
• Dammsugning har blivit en symbol för effektbristen. Många debattörer reagerade starkt på en SVT-artikel från februari med rubriken "Därför kan det vara smart att inte dammsuga de närmaste dagarna” – där hushållen uppmanades att hålla nere på energiförbrukning när det är kallt väder och elnätet är som mest ansträngt.

Sverige har överskott på energi sett över hela året, men eftersom el är svår att lagra och produktionen går upp och ner kan det ändå uppstå brist vid vissa tillfällen. Effektbrist har blivit en het politisk fråga. Och blir vi inte bättre på att minska användningen eller lagra energi – i batteri eller genom att göra om elen till vätgas som kan lagras – så kan effektbrist bli vanligare i framtiden, varnar Svenska kraftnät i en färsk marknadsanalys.

– Vem är intresserad av att bygga ny energiproduktion som bara behövs en vecka? Ska vi få elen till vettiga pengar måste vi kanske vara flexibla. Vi kanske måste hjälpas åt att spara den veckan det är effektbrist. Både privathushåll och industrier, säger Jobacker.

Ska man inte få dammsuga hur mycket man vill?

– Är det en stor uppoffring för att slippa flera öres dyrare el? Ska man till varje pris, alltid kunna... om det nu är dammsuga, det är väl en symbolfråga. Ska vi få en hållbar energiproduktion som finns där vi under normalförhållanden behöver den, till vettiga pengar, måste vi klara av att hantera det som samhälle.

Är det ett svårt budskap att sälja in – att man inte alltid kan räkna med el?

– Jag vet inte. Det handlar nog om pris. Är alternativet mycket dyrare el tror jag att folk hade sparat ändå.

I Skurup finns ett 20 år gammalt folkomröstningsbeslut om att inte bygga ut den havsbaserade vindkraften. Det gäller fortfarande, enligt kommunens högsta politiker, Johan Bolinder. Går det att få dem att ändra sig?

Ulf Jobacker suckar. Han vet inte. Som YA tidigare berättat pekar en lokal Sifoundersökning – beställd av företaget Kustvind som vill bygga vindparken – på att opinionen kan ha vänt. Ulf vill gärna ha mer dialog med Skurupspolitikerna. Och vanligt folk.

Ulf Jobacker menar att Trelleborgs och Skurups kommuner har god potential att bli självförsörjande på förnybar energi.
Ulf Jobacker menar att Trelleborgs och Skurups kommuner har god potential att bli självförsörjande på förnybar energi.
Foto: Peter Ottosson

"Vi måste prata om det här lokalt. Inte bara kommunvis. Kanske i varje by. Vad är okej, hur vill vi ha det här?"

Vad säger man till någon som bara tycker att vindkraftverken är fula?

– Jag känner inget behov av att övertyga dem. Man har olika intressen och då måste vi ta fasta på det, säger Ulf och berättar att folk ofta överklagar sina grannars projekt utan att prata med dem.

– Det är ofta där det brister. Man pratar inte med varandra. Istället för att ta en kopp kaffe och snacka. Jag tycker att det behöver drickas mer kaffe och pratas energi.

I ena vågskålen miljöpåverkan och grannar som störs, i andra vågskålen nya jobb, el i uttaget och klimatfrågan.

– Vi måste prata om det här lokalt. Inte bara kommunvis. Kanske i varje by. Vad är okej, hur vill vi ha det här?

Den närmaste tiden arrangerar Energivision syd och Skånes vindkraftsakademi en serie digitala seminarium om havsbaserad vindkraft för allmänheten och lokala beslutsfattare.

Magnus Jiborn som driver Kustvind, och också är medlem i Energivision syd, har tidigare föreslagit att en viss andel av vinst eller intäkter från hans kommande vindkraftspark kan gå till lokalbefolkningen – och han har nämnt Energivision som en möjlig samarbetspartner.

Energivision syd är positiva till vindkraft men neutrala i förhållande till specifika projekt, understryker Jobacker. Men han gillar tanken.

– Blir det aktuellt så handlar det nog om att bilda en stiftelse som kan fördela resurser till projekt eller allmännyttig verksamhet.

Spontant tänker han att man kan stötta energirådgivning till hushållen och hjälpa dem att ordna solceller. Eller jobba mot erosion på kusten.

Ulf fingrar på glasögonen som hänger i ett band runt halsen.

– Det här är bioekonomi förresten. De är gjorda av kaffesump från espresso sammanpressat med linolja.

Läs mer