Våg av klotter i Skurup under vintern

- Det stämmer att vi har haft fler anmälningar än vanligt den här vintern, säger närpolischef Per Hansson. Baksidan av Mackleanhallen. Klottersaneringen lämnar märken på en putsad fasad varför väggen också ska målas om. Bild: Karin Jansson Han berättar att polisen samarbetar med skolorna för att få tag i dem som klottrar men att man för tillfället inte har några ledtrådar att gå efter. På Skurupshem har man tydligt märkt av klottervågen under vintern. - Värst utsatt har Mackleanhallen blivit där vi blir tvungna att måla om en vägg. Men det finns klotter på fler skolor och av det vi sett verkar det som det är samma gäng som varit runt, säger Tom-Håkan Carlsson, fastighetsförvaltare på Skurupshem. Skurupshem brukar anlita en saneringsfirma som kommer och tar bort det värsta klottret några gånger om året. - Det kostar mellan tio och femton tusen varje gång. Även kommunens parkavdelning brukar vända sig till en firma som är specialiserad på att göra rent från klotter. Kostnaden för saneringen varierar kraftigt från år till år men enligt stadsträdgårdsmästare Sven-Åke Malmström kan det röra sig om uppemot 50 000 kronor. - Vi använder en saneringsfirma eftersom de har rätt utrustning och metoder för att ta bort klottret. Det gör det också lättare för oss att hålla reda på kostnaderna. Enligt Sven-Åke Malmström har det varit mycket klotter denna vinter och man räknar med att få göra en rejäl vårstädning där allt tas bort. Även på elverket har man återkommande problem med klotter. - Framför allt de släta ytorna på kabelskåpen och dörrarna till transformatorstationen blir ofta utsatta, säger elverkets chef Börje Fälth. Han har dock inte märkt av någon större ökning den senaste tiden. - Vi har klotter varje år och det är inte mycket vi kan göra åt det. I början polisanmälde vi det, men eftersom inget hände har vi slutat med det. Skurup är långtifrån ensam om att uppleva en ökning av klotter och regeringen har därför nyligen kommit med ett lagförslag om hårdare tag mot klottrare. Bland annat föreslår man att påföljden höjs från 6 månader till ett års fängelse och att polisen ska kunna kroppsvisitera personer som misstänks klottra. Lagrådet har emellertid sagt nej till det nya lagförslaget med motiveringen att det strider mot regeringsformen och Europakonventionen. Ett liknande förslag avslogs av riksdagen 1988 och det är i dagsläget oklart om regeringen kommer att driva vidare förslaget till ny klotterlag.