28 år sen första mötet – nu åker de till VM tillsammans: ”En fantastisk känsla”

– Vi brukade stöta på varandra under tävlingar förr i tiden. Och sen helt plötsligt under en träning med Vinco, så står Thomas där, efter nästa 30 år, säger Peter Eldh.

Numera är båda bosatta i Ystad, tävlar för klubben Vinco, och ska tillsammans delta i veteran-VM i belgiska Halle i den relativt nya tävlingsformen gravel.

Vi möts upp en kall och regnig förmiddag ute i sandskogen där de bedriver sin träning. Thomas, norrlänning till trots, trivs inte alls i det ruskiga klimatet.

– Jag har inga problem med värme. Fast jag är norrlänning så har jag jävligt stora problem med kyla. Jag vet inte om jag har tappat all underhudsfett eller vad det är, men jag har alltid haft problem med kyla fast jag bott i minus 30 grader, säger Thomas.

67-årige Thomas och frun Ann-Sofie flyttade ner till Ystad för tre år sen efter ett besök hos sonen som är bosatt i Kivik.

– När jag blev pensionär så åkte vi och hälsade på våran son och våra barnbarn som bor i Kivik. Och tänkte vi att här kan man också bo. Och så blev det. Min fru nappade också på det, och hon fick jobb på Ystad Saltsjöbad, och vi trivs jättebra.

Miljöombytet gjorde också att lusten för att ta upp cyklingen väcktes.

– När jag fyllde 50 la jag cykeln på hyllan och höll på med andra saker i 13 år. Men när jag flyttade hit så kom intresset tillbaka till cykelsporten. Ni har en fantastisk miljö här. Så jag gick med i cykelklubben Vinco och träffade Peter och alla fina cyklister som är här. De tog väldigt väl hand om mig. Så då började intresset igen, men jag hade inga planer på att jag skulle sätta på mig nummerlappen igen. Men det bara blev så.

För Thomas var det alltså barn och barnbarnen som gjorde att han hamnade i Ystad. För 59-årige Peter fanns en annan anledning. Kärleken.

– Från början är jag från Stockholm, men det var längesen jag flyttade ner till Malmö. Det var 96. Sen träffade jag min sambo som är Ystadsbo, det var 2013, och så flyttade vi till Ystad året efter. Och det var tur det, för det var då jag träffa Thomas, säger Peter och de båda herrarna skrattar.

Precis som för Thomas har cyklingen varit en stor del av livet, men ibland har den fått stå åt sidan.

– Jag började rätt sent, men har ändå hållit på med det länge. Jag cyklade för klubbar i Stockholm, och även i Malmö när jag flyttade ner i en klubb som heter Ringen. Så det har alltid varit cykling för min del, mer eller mindre. Under vissa delar av livet har man fått sätta cykeln vid sidan, men sen har man fått börja igen.

Livet tog Peter och Thomas på olika vägar, men nu följer de varandras väg tillsammans i klubben Vinco. I juli kvalificerade sig de både Vincocyklisterna för veteran-VM i gravel som avgörs 5-6 oktober i Belgien, och går mellan Halle och Leuven.

Peter har redan varit nere och rekat banan.

– Jag var där och provcyklade för en månad sen lite drygt och ville testa bana. Det var jättefint där!

Med på resan har de sin fru och sambo med.

– Vi kommer bo vid startområdet. Och så har vi med våra respektive, som kanske får hjälpa till med langning och så där. Sen är det en väldig folkfest vid målgången i Leuven. Det ska vara mycket aktiviteter där. Bara att få vara med är en fantastisk känsla, säger Peter.

För Peter blir det första gången han är med vid ett VM. Men Thomas har varit med förr. Han har inte bara deltagit, han har tre guld på meritlistan.

– Sista VM:et jag gjorde var 2007, i Österrike. Tre stycken har det blivit, och tre stycken VM-guld, på tempo. På den tiden var jag tempospecialist, så jag körde nästan bara tempolopp då. Så jag har lite erfarenhet av större arrangemang. Men det är kul att vi är två stycken från samma klubb, så vi får insupa atmosfären tillsammans. Och hoppas på väder, säger Thomas och skakar på huvudet över de tunga regndropparna som faller.

För Peter är de kalla vindarna och de mörka molnen inga problem.

– Det behöver ju inte regna. Men jag kan trivas när det är lite fuktigt. Jag funkar bäst när det är lite så här skitväder. Kroppen funkar bäst då. Så för mig får det gärna vara lite fuktigt.

Peter tävlar i åldersklassen 55-59 och är alltså äldst i sin klass, vilket är en klar nackdel. Det här VM:et blir mer att se och lära.

– Förhoppningsvis nästa år, när jag är yngst i klassen, kan jag utmana. Det är där jag har mitt mål.

Peter har dock åkt på ett litet hinder i sin uppladdning. Han dras nämligen med sviter från en lunginflammation.

– Till 99 procent säkerhet åker jag ner, men jag hade lunginflammation för bara tre veckor sen. Så jag går på en jättekur nu för att komma igång igen. Det var lite olyckligt, men jag är igång igen och tränar lite intervall för att hitta formen igen. Men det känns bättre och bättre för varje dag. Och som sagt, ett VM är ett VM, bara känslan att vara där överväger så otroligt mycket, säger Peter som tror att lagkamraten Thomas kommer att utmana om medaljerna.

– Jag skulle tippa på att Thomas kommer vara topp-fem i alla fall. Jag är inte alls där Thomas är i min klass. Men Thomas är väldigt dominant i sin klass.

Thomas tävlar i åldersklassen 65-69, och ligger alltså i mittenspannet åldersmässigt i sin klass. Trots att det bara är tre år sen han satte sig på sadeln igen har resultaten redan börjat visa sig. Förra helgen vann han veteran-SM i Dalsland, och redan förra året blev det SM-guld på veteran-SM på landsväg.

– Förra året gjorde jag comeback på tävlingsfronten och var med på landsvägs-SM i Tierp. Och det gick så pass bra att jag vann det SM-loppet. Så då kom intresset riktigt tillbaka, säger Thomas och fortsätter.

– Men då hade den här graveling, grussporten, tagit ganska stor fart. Jag ville prova nåt nytt, för jag kände att landsvägscyklingen det har jag hållit på med länge tidigare. Så det här kändes kul. Och det finns så otroligt många grusvägar, och det blir aldrig vinter här så man kan ju cykla året runt. Just den här cykeln inbjuder till alla möjliga underlag. Så jag gillar gravelcykeln.

Hur skulle ni beskriva vad gravel är?

– Grus, säger Peter kort och gott.

Thomas utvecklar svaret med lite fler detaljer.

– Cykeln vi har liknar en racercykel, men däcken inbjuder till alla underlag. Vi varierar mellan asfaltspartier, grus, och även stigar och sånt. Lite snällare stigar, inte som i mountainbike där det är ännu mer jäkliga stigar. Det innefattar allting. Det är så tilltalande. Man kan välja vad man vill.

Intresset för just gravel har ökat de senaste åren.

– Graveltävlingarna har varit lättare att anordna i Sverige. Landsvägstävlingar som går på allmänna landsvägar, där måste det tas beslut och få godkännande från länsstyrelsen eller trafikverket eller vad det nu kan vara. Graveltävlingar, då behöver du egentligen bara markägarens godkännande att cykla på grusvägarna. Det har varit mycket enklare, och det har blivit så otroligt populärt med graveltävlingar de senaste fyra åren, säger Peter och lägger till:

– Detta är VM:et det är bara det tredje VM:et som körs.