En flaxande fotbollsfluga

Efter Tomas Brolins succé i VM 1994 var det målpiruetter. Efter Anders Svenssons stolpskott i VM 2002 snurrfinter.

Fotbollsvärlden är full av trendskapande detaljer och sommarens fluga är redan här. Den riktar sig till alla målvakter och praktiseras företrädesvis vid straffsparkar.

Ställ dig på mållinjen med två gigantiska vita handskar på händerna. Armarna utåt sträck i 90-gradig vinkel från kroppen. Börja sedan pendla upp och ner med armarna längs sidorna. När straffskytten tar sats börjar du plötsligt hoppa och skruva på dig längs mållinjen, hela tiden med flaxande armar.

Beteendet kan tyckas osportsligt och en smula löjligt, men i Liverpool är det garanterat ingen som skrattar åt Jerzy Dudeks rörelser.

Eller så är det just vad de gör. Gapskrattar av lycka.

Dudeks rörelseschemakan också liknas vid den där gubben på John Lennon Airport som vid hemkosten i går viftade in guldplanet med två reflexprydda små "pizzaspadar" i sina nävar. Flaxandet i kommunikationen med piloten var ungefär det samma som Dudeks, även om det kanske inte framkallande samma euforiska känslor bland Liverpoolfansen.

Föremålen för deras gunst satt i stället inne i planet med saliga leenden, solbrillor och spild champagne på skjortan. Större hjältar har Liverpool inte skådat sedan Beatles dagar.

Grattis alla nisom satt uppe och fick uppleva ett stycke fotbollshistoria före sängdags i onsdags. I Champions League-finalen mellan Liverpool och Milan fanns alla ingredienser som en sann hjältesaga ska innehålla. Mardrömsstarten, 0-1 efter en minut och 0-3 i halvtid. Den osannolika vägen tillbaka, tre mål inom loppet av sju minuter. Dramatiken, i förlängningen hade Liverpool ett par bollar på den egna mållinjen och en lagkapten som bokstavligt talat gick på knäna av smärta och trötthet. Det var inte benen som fick Jamie Carragher att fortsätta springa, det var hans gigantiska Liverpoolhjärta.

Som genom ett under överlevde Liverpool förlängningspärsen och på straffsparkarna kom upplösningen som fick hela den brittiska övärlden att gunga och halva Istanbul att vibrera av upphetsning.

Den avgörande rollen spelade en polsk väderkvarn vars clowneri och galenskap på mållinjen fick ide talienska skyttarna att samla på sig osunt många tankar. Besök första bästa pojk-lagsträning – och ni kommer garanterat att se små mini-Dudekar vifta med armarna. Sommarens fotbollsfluga är här.

En liknandevändning som Liverpools har jag inte sett i idrottssammanhang på...

...tre veckor.

Jo, faktiskt.

Ska kanskebe om ursäkt för fräckheten att nämna en fjantig pingismatch i samma krönika som en redan klassisk Champions League-final. Men tidigt på morgonen 5 maj såg jag en match med en vändning, fullt i klass med Liverpools mot Milan.

Kvartsfinal i bordtennis-VM och hemmasonen från Shanghai, Hao Shunai, leker med den danske uppstickaren Michael Maze. Kinesen är katten, dansken råttan, instängd i en hage, oförmögen att försvara sig. Hao Shunai gör vad han vill med dansken, leder med 3–0 i set och har fyra matchbollar vid ställningen 10–6. Nu ska bytet slukas genom ett enkelt forehandslag, ett rent rutinslag som han slagit miljontals av tidigare.

Just i det här momentet befann sig Michael Maze i samma läge som Liverpool efter 45 minuter mot Milan. Utdömd, utspelad och försvarslös.

Till råga på allt elände snubblar Michael Maze på kinesens matchboll. Liggande på golvet ser han kinesen överraskande slå bollen i nät.

Maze reser sig upp och vinner de bollar som behövs för att vinna setet och rädda sig kvar i matchen. Varpå han krossar kinesen i raka tre set och går till semifinal.

Prestationenhar kommit bort lite i det massiva flöde av hjältar och segrar vi dagligen matas med, men den innehöll samma inslag av bragd och hjärta som Liverpools vändning mot Milan. Sedan är det en annan sak att engelsmännen mirakelvände i en glittrigare miljö och att klubbnamnet Liverpool FC har framkallar lite mer känslor hos idrottsvänner världen över än vad en dansk bordtennisspelare har förmåga att göra.

Cheers!

Jan Ohlsson