Guldlaget hyllas: "Kommer att bli magiskt"

Drygt 90 000 biljetter är sålda till den internationella hästshowen i Friends arena torsdag till söndag.

Det innebär nytt publikrekord.

Men så finns det gott om anledningar, för idrottsintresserade i allmänhet och vänner av ridsport i synnerhet, att vika några dagar åt hoppning och dressyr i världsklass.

Och inte minst väntar möjligheten att visa sin uppskattning för prestationen i omhoppningen mot USA i Tokyo.

På torsdagskvällen hyllas guldtrion Baryard Johnsson, Peder Fredricson, Henrik von Eckermann samt reserven Rolf-Göran Bengtsson och förbundskaptenen Henrik Ankarcrona.

– Jag tror att den publik som inte stod på läktarna i Tokyo kommer vi att känna av här. Det kommer att bli magiskt. Vi har saknat den svenska publiken, säger Baryard Johnsson.

Guldtrion lär inte få något gratis i tävlingarna som toppas med GP-hoppningen på söndag eftermiddag.

Sportchefen Baryard Johnsson har lockat andra världsstjärnor till Solna, som britterna Ben Maher och Scott Brash, brasilianaren Marlon Modolo Zanotelli och amerikanskan Jessica Springsteen.

– Jag trodde att Malin och jag var kompisar och att hon skulle fixa ett mindre starkt startfält, men tji fick jag. Vi får jobba på hårt för att hålla oss långt framme i resultatlistan, säger världsettan Fredricson.

– Så Ben är här? Då jäklar ska han få se. Jag har gett igen på honom några gånger sedan OS (Maher snuvade Fredricson på det individuella guldet) och jag hoppas kunna göra det igen.

TT: Märker ni i relationen till era ryttarkollegor ute i världen att ni sprängde en barriär i Tokyo?

– Vi har fått otroligt många hyllningar från väldigt många människor. Det är något man bär med sig resten av livet, säger Baryard Johnsson.

– Ett OS-guld är så stort. Man kan vinna en stor grand prix och efter två månader är det ingen som kommer ihåg det, säger Fredricson.

TT: Vad minns ni mest från avgörandet i Tokyo?

– Mitt tydligaste minne är när jag är helt klar, hoppar av och ska se avgörandet. Eller se och se. Det var mest rädsla, att vi inte skulle lyckas. Jag kommer ihåg att jag säger till Henrik, som är i panik, att vi har i alla fall silver. Som tur var var Peder på banan och hörde inte det, får då hade han nog dödat mig, säger Baryard Johnsson och skrattar.

– Henrik skriker, jag blir rädd att det ska störa Peder. Allt är så konstigt, så hemskt.

Fredricson:

– Det jag kommer ihåg är området precis innan vi red in på banan. Det är både jättebra minnen och fruktansvärda minnen.

– Den där känslan jag hade att det var hundradelar det handlade om, att så mycket kan bli fel. Nu är det bara fantastiska känslor men då, direkt efteråt, var jag helt tom och tagen för det var en mängd olika känslor.

Båda är övertygade om att guldet gett svensk hoppsport ett lyft.

– Jag tror också att nästa lag som åker till OS vill vara lika bra. Många som såg det på tv, som ungdomar, blir inspirerande. Med OS når man ut brett och vi kan ha fått många intresserade, säger Fredricson.