Navigare necesse est - att segla är nödvändigt
Navigare necesse est - att segla är nödvändigt - påstod den grekiska filosofen Plutarchos för närmare tvåtusen år sedan. Dessa bevingade ord är det många som tagit fasta på sedan dess, inte minst besättningen ombord på Ystadsbåten Front Runner, som i går säkrade slutsegern i sin klass i Seglarveckan i Simrishamn och som i dag laddar batterierna inför morgondagens startskott i Bornholm Runt. - Det bästa med att segla är avkopplingen man känner ute till havs. Man får skingra sina tankar och bara koncentrera sig på seglingen. Samtidigt är det en härlig känsla att få känna på naturens krafter plus att det förstås är en spännande aktivitet där det är viktigt med teamwork, säger Front Runners styrman, Per-Håkan Persson. Front Runner är en J24-båt, det vill säga är 24 fot lång, i runda tal 7,3 meter, och har fyra olika segel att driva fram skrovet genom vattnet med, storsegel, kryssfock, genua och spinnaker. Maxfarten ligger på runt 15 knop. Det behöver dock inte gå så fort för att besättningen ska vara fullt sysselsatt. När YA:s reportageteam åker med på en timslång seglats i tävlingsvattnen utanför Simrishamn framgår det med all önskvärd tydlighet att det är en mycket tuff sport som kräver uthållighet, full koncentration och sinnen på helspänn för att lyckas, även om vindarna inte friskar i. En enda felmanöver eller ett ouppmärksamt ögonblick kan få ödesdigra konsekvenser. Per-Håkan sitter i aktern och instruerar de övriga samtidigt som han har järnkoll på rodret och trimmar storseglet. Stag och tampar är utspridda över i stort sett hela däcket och för ett oinvigt öga ser det ut att vara ett enda virrvarr. Rätt vad det är knackar Per-Håkan i däcket, en given signal som får resten av besättningen, Monica Persson, Isak Andersson och Janne Drotz, att åla sig över från styrbords- till babordssidan. Bommen kommer farande i motsatt riktning så det gäller att huka sig. - Det kallas slag när man vänder seglet mot vinden. Motsatsen, när man vänder seglet från vinden, kallas gipp, upplyser Per-Håkan. Fördäcksgasten sköter delvis taktiken ombord, kollar vågorna och har hand om spinnaker respektive genua. Mastgasten har som huvuduppgift att trimma storseglet samt ha koll på förseglen och bommen. Spinnakergast trimmar förstås spinnakern men måste även se till att tolka väder och vind. - By om fem sekunder, fyra, tre, två, en, ropar Monica Persson efter att ha upptäckt en annorlunda färgnyans på havet strax framför båten. När Front Runner når den punkten rycker det till i seglen men tack vare varningssignalen från Monica uppstår inga problem. - Vattnet är mörkare på vissa ställen och då vet man att trycket är förändrat där och att det blåser mer, förklarar Monica. Det gäller alltså att vara lite av hobbymeteorolog också för att lyckas i segelsporten. Man måste bland annat ha lite fingertoppskänsla för att avgöra vilka moln som bär på bra vindar och vilka som enbart bär på regn. Det är inte ofta men ibland kan ett misstag göra att båten kantrar. Det är emellertid långt ifrån det värsta som kan inträffa. Att masten eller bommen går sönder är betydligt värre. - Fast det värsta är ändå att ha stiltje när man vill ut och segla, skrattar Monica. Front Runner gör sin andra säsong i Per-Håkan Perssons ägo och facit än så länge kan man inte klaga på. I fjor spurtade man till sig segern i Bornholm Runt och hoppas kunna försvara sin titel i år, även om det är ett mandomsprov som varar i mer än ett dygn. Längre fram i sommar väntar seglingar i Sundscupen och i Riksmästerskapen i Karlstad och i höst tyska mästerskapen i Flensburg. Det stora målet ligger dock ett drygt år fram i tiden. - Då ska vi segla VM i Holland, säger Per-Håkan med tindrande ögon. Det verkar som om Front Runners besättning är beredd att ge Plutarchos rätt fullt ut. Ordspråket "navigare necesse est" har nämligen en inte fullt lika känd fortsättning, "vivere non est necesse" - att leva är inte nödvändigt.