Viktigt att motgången hanteras på rätt sätt

Det var den rockande mittsexan Urban Wangel som sjöng om den röda dynamiten. "... å eliten ska få känna på vår röda dynamit", var budskapet i en kampsång som faktiskt är en av de bästa jag hört. Genren "idrottsliga kampsånger" tenderar annars vara kalkonfarm.

Det var i slutetav 1990-talet som IFK Ystad rockade loss. Den sluge byggherren Percy Nilsson hade av någon anledning börjat bry sig om handbollen i Ystad. Han satte pengar i IFK Ystad, skickade dit några av sina hockeysponsorer och förde in ett stänk av showbiz i Österporthallen. Hög musik, blinkande ljus och småflickor med dammvippor.

Jodå, det fungerade.

I tio säsonger var IFK Ystad inte bara störst i Ystad utan även en av landets mest framgångsrika handbollsklubbar. Publiken strömmade till och ungdomsverksamheten blomstrade.

Det är tillUrban Wangels stämma jag lämnade Österporthallen i går kväll.

Kampsången har överlevt.

Men.

Dynamiten har tystnat och bygget rasat.

IFK Ystad är inte längre någon elitklubb. Avskedet i går var visserligen värdigt, osannolika 48-23 mot försvarslösa slagpåsen Heim. Men dessförinnan – en säsong som slagit det mesta i fråga om skandaler och skador.

För det var inte i går som IFK Ystad miste sin elitstatus. Lika självklart att IFK Ystad skulle köra över Heim, lika självklart var det att Drott skulle göra vad som behövdes mot Lindesberg. Det hade varit rätt käckt om urladdningen mot Heim hade räckt, men det var rätt förutsättningslöst.

Större klubbarän IFK Ystad har tvingats lämna den högsta serien. Sånt händer. Det intressanta nu är snarare hur klubben hanterar motgången. Det IFK Ystad minst av allt är betjänt av är sponsorer som tröttnar, spelare som flyr och anhängare som misströstar. Det kan låta som en förlegad paroll från ett vänstermöte på 1940-talet men ...leden måste slutas. Jag ser det inte som en nödvändighet med ett omedelbart återtåg till elitserien. Viktigare är att ekonomin kommer i ordning och att den fina ungdomsverksamheten vårdas. Att hitta rätt balans mellan gas och broms blir ett delikat uppdrag för styrelsen. Och på tal om styrelsen: Är det inte läge för Hans Hulthén att dra sig tillbaka efter ett år som detta? Klubben skulle kunna må bra av en nystart även på den punkten.

Missa förresten inte YA:s sportbilaga på måndag. Där knyter vi ihop den mest turbulenta och innehållsrika säsongen under IFK Ystads decennium som elitlag. Vi gör det i ett fyra sidor långt dokument.

Handbollsäsongenär visserligen slut för IFK Ystad. För Ystads IF är det nu det roliga börjar.

Tyvärr blev man förbisprunget av Redbergslid i den sista omgången vilket sätter ner chanserna i slutspelet. Nu måste YIF vinna minst en av matcherna i Lisebergshallen.

Det har man gjort förr.

Och kan göra det igen.

Jag tror att Ystads IF har stora möjligheter i kvartsfinalserien mot Redbergslid.

Å andra sidan:

Jag tippade att IFK Ystad skulle sluta tvåa i tabellen.

Uppifrån, alltså.