Onslunda skola hotas av nerläggning

Förslaget har tagits fram av Margaretha Lasson, rektor för F-6-skolorna i kommunen. Det diskuterades av skolpolitikerna i familjeutskottet i torsdag.

– Det finns inget av de politiska partierna som sagt att de är beredda att lägga ned en skola. Det är ingen godtagbar lösning. Man får göra någonting annat, säger utskottets ordförande Mia Böcker (m).

Margaretha Lasson redovisade för utskottet en tänkbar konsekvens av politikernas besparingskrav.

Hon har fått uppdraget att spara 3,5 miljoner kronor under hela läsåret. Eftersom besparingar inte kan genomföras förrän till hösten, blir sparbetinget extra tufft då.

Hon har räknat ut att det motsvarar 15 tjänster eller ungefär tio procent av personalstyrkan. Elevantalet minskar enbart med tio elever. Det innebär att personaltätheten minskar från 8,5 per hundra till 7,35.

Några konsekvenser för statsbidragen får detta inte eftersom Wernerssonpengarna har försvunnit. Enligt Margaretha Lasson krävs en stor neddragning på en enda gången eftersom tidigare förluster av elever till grannkommunerna inte har medfört motsvarande minskning av antalet lärare i skolorna.

– Mycket av våra pengar går till interkommunala elever, säger Lasson.

Att lägga ned skolan i Onslunda skulle ge en besparing på 4,9 miljoner kronor, enligt Margaretha Lasson. Det är kostnader för hyra, vaktmästare, städning och personal. Säljs inte lokalerna eller får en annan användning, kvarstår naturligtvis en del av kostnaderna för kommunen.

Margaretha Lasson valde skolan i Onslunda av geografiska skäl. Skolan i Brösarp har färre elever, men har ett givet upptagningsområde i de norra delarna av kommunen.

Smedstorps skola är ungefär lika stor som skolan iOnslunda ( omkring 100 elever) – men ligger bra till för eleverna i öster.

Eleverna från Onslunda skulle enligt förslaget bussas till skolorna i Tomelilla.

Nu har Margaretha Lasson fått i uppdrag att återkomma till politikerna med ett förslag som innebär att alla skolor får vara kvar.

Av pedagogiska skäl skulle hon vilja samla eleverna till färre skolor. Hon hänvisar till att Skolverket satt en gräns vid 120 elever för att få en skola med en bra pedagogisk utveckling.

På fjorårets nationella prov i femman förbättrades resultaten i matte och svenska medan eleverna försämrades i engelska.

– Framtiden får utvisa hur vi klarar måluppfyllelsen, säger Margaretha Lasson.

Hon påpekar att all personal är behörig och att man satt in resurser för att höja lärarnivån i engelska.

Mia Böcker tror att det kan vara en idé att undersöka om skolorna kunde bli mer renodlade så att eleverna upp till tredje klass går på en skola och de äldre eleverna på en annan skola. Då tror hon att resurserna skulle kunna användas bättre.

– Men det här är ingen lätt fråga, säger hon.

Ulf Mårtensson

0417-125 86

ulf.martensson@allehandasyd.se