Rara frimärken gick under klubban
Ett koncentrerat sorl. Så kan ljudet från högläsning i auktionskataloger, ”Nämen hallå, det var länge sedan”-hälsningar och bläddrandet av plastfickor innehållande rara märken beskrivas, denna frimärksauktionssöndag i klubbvillan på Tomelilla idrottsplats.
Göran Johnsson är en av de hängivna samlarna som ömsom hejar på kompisar, ömsom granskar objekt han kan tänka sig bjuda på. Han plockar fram ett vykort från Ystad för en noggrann undersökning.
– Jag har flyttat en hel del i mitt liv och då har jag alltid kunnat gräva ner mig i orten genom gamla frimärken. Mitt intresse ligger på det kulturhistoriska planet. Ystad där jag bor i dag till exempel är särskilt spännande, eftersom man kan komma så långt tillbaka i tiden. 1819 fick Ystad en egen ortstämpel med namn.
Det verkar nästan som om Göran Johnsson även samlar på frimärksklubbar, då han är revisor i filatelistklubbarna i Tomelilla, Ystad och Sjöbo, och även medlem i Eslövs frimärks- & vykortsklubb, där han är uppväxt.
Stora förändringar
Vid ett av långborden står Einar Kristensson som, likt många andra i salen, är en ytterst selektiv samlare.
– Jag samlar helst automathäften, alltså sådana häften med frimärken som man kunde köpa i automater som brukade finnas vid postkontor och på järnvägsstationer. Sådana såldes bara mellan 1954 och 1985, så det är de här knappt 30 åren jag siktar in mig på, säger han.
Mycket har förändrats i posthanteringen, inte minst på senare år. Flera i församlingen tog tillfället i akt att ventilera sina synpunkter om Postens verksamhet i dag.
– Det är just det att Posten av i dag inte är Posten längre. Det är främst två saker som skadat utbudet av frimärken, och det är användandet av portomaskiner och, förstås, e-mejlen, säger Bengt Janzon från Ystad.
Minnesark lockar inte
Göran Johnsson konstaterar att det i dag ges ut frimärken i volymer som inte precis lockar samlare.
Bengt Janzon håller med.
– Posten tror att de kan tjäna pengar på att trycka minnesark och sälja dem till samlarna. Men vi vill inte ha dem. De flesta samlare vill nog ha frimärken som använts.
Trots visst gnissel om sakernas tillstånd i frimärksvärlden så är det övervägande samlandets glädje som står i fokus denna dag.
Bengt Janzon berättar att han återfick intresset för att samla frimärken i 30-årsåldern när hans lillebror också börjat plocka fram sina gamla samlingar.
– Du kan ju hitta hela din skolutbildning i frimärken. Geografi, historia, allt sådant. Men även fritidsintressen som popstjärnor. I torsdags gav man till exempel ut ett frimärke med Lill-Babs. Bilar, sporter, länder. Du kan få allt på ett frimärke. Och drivkraften är förstås att hitta det perfekta frimärket som har det perfekta motivet med den perfekta stämpeln.
