unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Avgifter i vården ökar klyftor

Gratis eller nästan gratis hälsovård, barn- och äldreomsorg och liknande minskar andelen fattiga betydligt, visar en studie. - Det är ett starkt argument mot att avgiftsfinansiera offentliga tjänster, säger ekonomiprofessor Lars Calmfors.(TT)

Inkomstskillnaderna har ökat i större delen av västvärlden de senaste decennierna, även i de nordiska länderna, om än från lägre nivåer. Det är några, relativt kända slutsatser i ett antal rapporter som presenteras vid ett seminarium anordnat av Nordiska ministerrådet.

Stark effekt

En av studierna betonar den stora betydelsen av offentlig konsumtion som utjämnare av inkomstskillnader - de relativt fattiga hushållen, ensamstående med barn och pensionärer, har stor nytta av offentliga tjänster som näst intill är gratis.

quote

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på ystadsallehanda.se, appen MinYA och e-tidning mån-lör. Endast 79 kr första månaden! (ord pris 199 kr)

Med relativt fattig menas en inkomst 60 procent under medianen.

I debatten med den stigande andelen äldre i befolkningen och belastningen på den offentliga sektorn som det medför, argumenterar många för att sjukvård, äldreomsorg, utbildning och barnomsorg bör avgiftsbeläggas i större utsträckning än i dag - att samhället inte har råd med närmast gratis offentlig konsumtion. Men det skulle förmodligen öka inkomstskillnaderna ännu mer.

quote

Bidrag släpar efter

Flera av de övriga rapporterna beskriver den vid det här laget kända utvecklingen med ökade inkomstklyftor. I de nordiska länderna handlar det inte i första hand om ökade löneskillnader, utan är i huvudsak en effekt av minskade transfereringar - bidragen har inte räknats upp och följt med i löneutvecklingen.

Samtidigt har den rikaste procenten dragit iväg ytterligare - något som enligt Lars Calmfors till stor del hänger ihop med ökade kapitalinkomster.

TT