Regeringens reformutrymme krymper

Det var väntat att Sveriges BNP-tillväxt under andra kvartalet skulle revideras ned. Men det blev en något större nedrevidering än vad de flesta hade räknat med, från 4,0 till 3,1 procent.

En förklaring är att Statistiska centralbyrån (SCB) höjt beräkningarna för tillväxten under föregående år, 2015-2016. Det gör att årets tillväxt, som de flesta beskriver som högkonjunktur, när man jämför bakåt inte ser lika stark ut som i den preliminära SCB-beräkningen.

Finanspolitiska konsekvenser

Förutom att prognosmakare nu måste anpassa sig kan det oväntat låga BNP-utfallet få finans- och penningpolitiska konsekvenser.

Lägre tillväxt innebär att trycket på Riksbanken att börja höja den rekordlåga styrräntan tidigare än planerat minskar marginellt. Enligt skolboken betyder det också minskat reformutrymme för regeringen.

Finansdepartementet räknade i sin senaste prognos från Harpsund i augusti med en svensk tillväxt på 3,1 procent i år och sade utifrån detta att man såg ett reformutrymme på 40 miljarder kronor inför höstbudgeten.

Många bedömare har kallat denna beräkning som ett sätt att bädda för valfläsk inför valet 2018 och kritiker har varnat för både överhettning och spräckt överskottsmål.

Men finansminister Magdalena Andersson är inte förvånad över SCB:s sänkta tillväxttal, som hon tycker ligger i linje med regeringens prognoser.

Riskerar missa överskottsmålet

I en prognos i juni beräknade Konjunkturinstitutet (KI) reformutrymmet 2018 till 12 miljarder. Sedan dess har dock tillväxten och skatteintäkterna överraskat positivt, vilket innebär att utrymmet kan bli omkring 10-15 miljarder större, enligt Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på KI.

Skulle regeringen ändå dra till med 40 miljarder kronor i nya reformer skulle det ge mindre utrymme för reformer kommande år.

KI kommer att presentera en färdig analys av reformutrymmet i rapporten Konjunkturläget den 10 oktober.

TT