Två av tre ratar rörlig ränta

De högt belånade svenska hushållens benägenhet att välja rörlig ränta oroar Erik Thedéen, generaldirektör vid Finansinspektionen (FI). Han har därför börjat skissa på en möjlig gräns för hur stor andel bolån med rörlig ränta ett hushåll får ha.

Ska minska risken

FI-chefen har samtidigt andra åtgärder på lut som han hoppas ska minska risken för att den svenska bolånemarknaden blir en finansiell bubbla som spricker.

I en intervju i Dagens Industri talar han om ett färdigt förslag till ett så kallat skuldkvotstak så snart ny lagstiftning om FI:s mandat att vidta stabilitetsåtgärder är på plats. Det skulle innebära att det sätts en gräns för hur stora bolån ett hushåll får ta relaterat till sina inkomster.

Bland bedömarna går meningarna isär om åtgärderna.

"Överförmynderi", dundrar Nordnets sparekonom Joakim Bornold i ett pressmeddelande där han beskriver förslagen som oroväckande.

En annan kritiker är bankanalytikern Andreas Håkansson, på Exane BNP Paribas. Han tror att åtgärderna bara skulle leda till högre räntor för hushållen och därmed slå mot svensk tillväxt.

Grundantagandet att det svenska banksystemet är för stort och riskfyllt stämmer inte, enligt Håkansson, som dessutom tycker att politiker och svenska finansmyndigheter verkar blunda inför faktumet att den omstridda utlåningen sker till hushåll med stora tillgångar och höga inkomster.

Som andra banksystem

Ett misstag som görs är enligt Håkansson att Nordea i Danmark, Finland och Norge räknas in i det svenska banksystemet.

Men på SBAB delar man FI:s oro för hög skuldsättning bland hushållen. I höstas lanserade det statliga bolåneinstitutet därför en kampanj med räntan på tvååriga bolån lägre än räntan för rörliga lån.

Resultatet är tydligt. I januari hade andelen lån med rörlig ränta i SBAB:s nyutlåning fallit till 35 procent, mot 82 procent 2015. Det är den lägsta andelen sedan 2003.

"Detta är en mycket hälsosam förändring då det sänker räntekänsligheten", skriver SBAB:s chefsekonom Tor Borg i en kommentar.

TT