Så ser Arbetsförmedlingens nya uppdrag ut

Överenskommelsen mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna - det så kallade januariavtalet - innebär att Arbetsförmedlingen inte längre ska sköta själva arbetsförmedlandet.

I stället blir fokus för myndigheten att bedöma varje arbetssökandes behov av stöd och insatser.

Snävare uppdrag

Det blir också Arbetsförmedlingens uppdrag att sedan slussa de arbetssökande vidare till privata aktörer som ska arbeta med matchning och insatser för att få ut människor på arbetsmarknaden.

Kvalitets- och resultatkontroller av de privata aktörerna ska också ligga på myndigheten. En modell som diskuteras är att ersättningen till de aktörerna i huvudsak ska betalas ut när någon har fått jobb.

Men även om Arbetsförmedlingen krymps och får färre kontor och färre anställda är regeringens ambition att det ska kunna gå att boka möten i princip i varje kommun.

I regeringens planer finns att bygga ut organisationen med så kallade servicekontor, och det är exempelvis på ett sådant kontor möten med arbetsförmedlare ska kunna ske.

"Fel ordning"

De stora nedskärningarna som planeras på Arbetsförmedlingen anser Ylva Johansson att M/KD-budgeten, som hon kallar ogenomtänkt, bär ansvaret för. Hon står fast vid att det inte blir mer pengar till Arbetsförmedlingen i vårändringsbudgeten.

I januariavtalet fick Socialdemokraterna göra ett antal eftergifter som också innebär förändringar i arbetsrätten och a-kassan.

Någon total översyn av lagen om anställningsskydd (las), som bland annat Svenskt Näringsliv efterfrågat, är det inte tal om, enligt ministern.

Inte S-frågor

När det gäller a-kassan står det i januariavtalet att arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras enligt en "flexicuritymodell". Ordet flexicurity är inget Ylva Johansson gärna själv använder.

Många av reformerna som arbetsmarknadsministern har fått på sitt bord är förändringar som hon och partiet själv inte drivit.

TT