En av fyra kommuner går back

Resultatet för Sveriges kommuner och regioner var det lägsta på fem år. Och framöver ser det knappast ljusare ut, konstaterar Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Nya arbetssätt med digitala verktyg och effektiviseringar behövs för att vända trenden.(TT)

Publicerad 5 mars 2019

Det samlade resultatet för landets kommuner och regioner landade på 14,3 miljarder kronor i fjol, vilket kan delas upp på 13,8 miljarder kronor för kommunerna och 0,5 miljarder kronor för regionerna.

Resultatet var 12 miljarder lägre än 2017 och det sämsta på fem år, men i linje med den prognos som gjordes av SKL i december.

””

Annons

Många barn och äldre

Kostnaderna ökar inom i stort sett samtliga områden. I en enkät som SKL gjorde i slutet på förra året uppgav 75 procent av kommunerna att de hade underskott inom individ- och familjeomsorgen. En åldrande befolkning, men även en snabb ökning av antalet barn och unga, har ökat trycket på äldre- respektive barnomsorgen.

Totalt ökade skulderna med 51 miljarder kronor jämfört med föregående år. Av Sveriges 290 kommuner gick 72 back under 2018 jämfört med 20 kommuner under 2017.

Utslaget per kommuninvånare hade Trelleborg, Haparanda och Borås det högsta resultatet under 2017 medan Täby, Åsele och Bjurholm hör till de kommuner som gick mest back.

Nya arbetssätt behövs

””

De låga intäkterna kan kopplas till minskad försäljning av mark till följd av mindre bostadsbyggande. Ett annat skäl till att intäkterna sjunkit bland mindre kommuner är att asylmottagandet minskat kraftigt vilket resulterat i lägre statsbidrag.

Att vända trenden är inte lätt, konstaterar Annika Wallenskog.