Nya trätor uppehåller splittrat G7

G7-länderna förväntades vara oeniga om handeln, klimatet och Iranavtalet. Strax före mötet slängde USA:s Donald Trump in ännu ett vedträ i elden:

Kort därpå sällade sig Italiens nye premiärminister Giuseppe Conte till detta när han skrev på Twitter att det ligger "i allas intresse" att Ryssland återinträder i gruppen.

Ryssland uteslöts efter annekteringen av Krimhalvön 2014 och G8 blev då G7.

Europeisk enighet?

Men efter att de europeiska lederna talat ihop sig var de överens om att Rysslandsfrågan inte är på dagordningen.

Hon fick medhåll av den franske presidenten Emmanuel Macrons läger. Och den brittiska premiärministern Theresa May kräver att Ryssland ändrar sin inställning till omvärlden innan några samtal kan starta.

Också Donald Tusk, EU:s permanente rådsordförande, som representerar EU vid G7-mötet, betonade att de europeiska länderna står enade.

"Orättvisa handelsavtal"

Donald Trump står under hård press från de andra sex stormakterna efter införandet av tullar på aluminium och stål på nära allierade som Kanada och EU. Bedömare befarar att tullarna kan vara början på ett omfattande handelskrig.

Enligt Trumpregeringen är tullarna nödvändiga för att skydda USA:s nationella säkerhet. Presidenten själv skriver på Twitter att han "ser fram emot att reda ut orättvisa handelsavtal".

Bland USA:s allierade, som Kanada och EU, är irritationen stor.

Frankrikes Emmanuel Macron påpekade inför mötet att de sex övriga länderna tillsammans utgör en större marknad än USA:

Utkast om valpåverkan

Efter toppmötena brukar det ges ut en gemensam kommuniké där länderna framhåller vad de kommit överens om. Det tycks mindre troligt denna gång - enligt källor från flera läger kommer det bli svårt att enas om ett sådant.

Enligt Tysklands Angela Merkel är det dock för tidigt att säga. Hon konstaterar att det i så fall vore ett ärligt kvitto på att man inte är överens.

På fredagskvällen fick Reuters dock se ett utkast till ett gemensamt åtagande - ett som säger att länderna framöver ska dela information sinsemellan och samarbeta med internetleverantörer för att stoppa utländska försök att påverka demokratiska processer i något av länderna.

"Dessa skadliga, mångfacetterade och ständigt föränderliga taktiker utgör ett allvarligt strategiskt hot som vi åtar oss att möta tillsammans", lyder utkastet.

TT