Betyg i sexan gynnar mest de duktiga

Sedan betyg infördes i årskurs 6 har det blivit lättare för lärarna att upptäcka elever som behöver extra stöd. Men i många fall sätts stödet aldrig in, visar Skolverket. - Det är väldigt allvarligt, säger enhetschef Cecilia Sandberg.(TT)

Publicerad 10 januari 2017

Betyg för sjätteklassare infördes hösten 2012 och Skolverket har nu utvärderat reformen. Det går inte att slå fast huruvida betygen har haft en faktisk effekt på elevernas resultat. Däremot går det att visa hur lärare uppfattar förändringen och hur eleverna reagerat i termer av motivation och stress. Och den bilden är kluven, konstaterar myndigheten.

Mer motiverade

Annons

Till det positiva hör att 46 procent av lärarna anser att betygen gjort det lättare att upptäcka elever i behov av stöd. Det negativa: Inget pekar på att reformen lett till att fler elever de facto får stöd.

””

Statistiken visar att bland de elever som hade F i matematik i årskurs 6 var det hälften som fortfarande hade F i årskurs 9. Utvärderingen visar dessutom att av de elever som hade F i matte i årskurs 6 hade så hög andel som hälften inte fått ett åtgärdsprogram i årskurs 8 eller 9.

””

Utvärderingen pekar samtidigt på att betygen tycks väcka motivation. Åtta av tio elever uppger att de arbetar hårdare efter det att betygen i sjätte klass infördes. Å andra sidan skapar betygen också stress. Närmare åtta av tio lärare uppger att eleverna är mer stressade efter betygens införande. Och de är inte mindre stressade på högstadiet, jämfört med elever som fått betyg från och med årskurs 8. "Det finns alltså inget i denna utvärdering som tyder på att betygsstressen i de högre årskurserna kan dämpas genom att eleverna vänjs vid betyg från en tidigare ålder", skriver Skolverket.

Ger upp

De som tycks dra mest fördel av betygen är de elever som har lätt för sig i skolan. Drygt hälften av lärarna tycker att de högpresterande elevernas kunskapsutveckling är högre efter betygens införande, medan motsvarande siffra för lågpresterande elever är endast 25 procent. Tolv procent av lärarna svarar att de lågpresterande elevernas kunskapsutveckling blivit lägre. Flera lärare kommenterar att de elever som har svårt att nå målen riskerar att tappa motivationen eller ge upp.