Inga tydliga bevis för "BB-kaos"

Sveriges kommuner och landsting (SKL) ska kartlägga förlossningsvården, och hoppas att den på sikt kan förbättras.

Under den gångna sommaren har bristerna inom förlossningsvården kritiserats. I augusti arrangerades "En arg jävla riksmarsch mot BB-kaoset" som samlade tusentals personer på 15 olika orter och i medierna har "förlossningskrisen" blivit en stående vinjett.

Enligt Mia Ahlberg, ordförande för barnmorskeförbundet, är det som nu pågår utan tvekan ett "lågvattenmärke" för svensk förlossningsvård.

Mot bakgrund av detta är det lätt att tro att vården haltar och att patientsäkerheten försämrats kraftigt.

Inga slutsatser

Kit har dock granskat de sex indikatorer som Socialstyrelsen använder för att kartlägga kvaliteten inom förlossningsvården. Och de visar på mycket marginella förändringar de senaste 10-15 åren, fram till 2014.

Exempelvis har andelen kvinnor som drabbas av allvarliga bristningar ökat något sedan 1998 då andelen låg på 5,7 procent, men minskat sedan toppåret 2004 (7,0 procent). Vårdrelaterade infektioner har minskat, medan andelen nyfödda med låga apgar-poäng, som bedömer hur friskt barnet är, ökat från 1,1 procent (2005) till 1,3 procent (2014).

Enligt Socialstyrelsen är variationerna för samtliga indikatorer så pass små att det inte går att dra några säkra slutsatser. Hur det ser ut efter 2014 är det ingen som vet.

Fler förlossningar

Andelen kvinnor som hänvisas till andra sjukhus för att föda brukar också anges som ett mått på "tillståndet" inom förlossningsvården, inte minst i Stockholm.

I Stockholm har antalet hänvisningar legat relativt stabilt eller till och med minskat något de senaste tio åren. Detta trots att antalet förlossningar blivit fler.

I år har dock antalet hänvisningar till andra landsting varit fler än förra året, berättar landstingets chefläkare Johan Bratt för TT.

Andelen förlossningar där mamman hänvisats till andra landsting än Stockholm i sommar har varit cirka en procent.

TT