Strid om välfärdsvinster inte över

M, C, L, KD och SD röstade emot den rödgröna regeringens och Vänsterpartiets förslag på vinstbegränsning och vann som väntat med siffrorna 162-139.

Riksdagens beslut innebär en paus i en het politisk debatt som inleddes redan under förra mandatperioden, då brister i friskolor och privat utförd äldreomsorg var mycket uppmärksammade.

Striden inte över.

Striden är dock inte över. Framförallt Vänsterpartiet vill göra en valfråga av det nu nedröstade förslaget.

Regeringens förslag hade inneburit att skattefinansierade välfärdsföretag inom skola och omsorg skulle vara tvungna att gå med på en vinstbegränsning för att få tillstånd. Syftet var att begränsa möjligheten för ägarna att ta ut vinst ur verksamheten.

Vården omfattades inte. En utredning har tillsatts om regler för hur skattemedel ska användas i vården. Den ska vara klar vid årsskiftet.

Riksdagsmajoriteten, de borgerliga och SD, uppmanar nu regeringen att i stället för vinstbegränsning ta fram förslag på nationella kvalitetskrav för att åtgärda brister i både offentlig och privat välfärd.

S ändrade sig

De rödgröna partierna anser dock att högre kvalitetskrav inte räcker för att lösa problemen eftersom det är svårt att mäta och följa upp kvalitet inom välfärdsverksamhet. De varnar också för att ökad kontroll och högre krav leder till en stor administrativ börda.

Men 2014 gick Socialdemokraterna till val på att införa nationella kvalitetslagar med höga krav på bemanning som, enligt valmanifestet, skulle omöjliggöra vinstuttag på bekostnad av välfärdens kvalitet.

I riksdagsdebatten inför torsdagens beslut anklagade båda sidor varandra för att ha ideologiska skygglappar, som förhindrar att problemen åtgärdas.

Inte resultatlöst

Den heta debatten om vinster i välfärden som startade inför valet 2014 har dock inte varit helt resultatlös.

Riksdagen röstade på torsdagen ja till utökad ägar- och ledningsprövning innan friskolor och vissa andra välfärdsföretag kan beviljas tillstånd.

Prövningen gäller om ägare och ledning har den insikt som krävs för verksamheten och om ägarna utifrån deras ekonomiska förhållanden och omständigheter i övrigt är lämpliga.

Förra året stärktes meddelarskyddet för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet. Däremot är det oklart om regeringen tänker föreslå att offentlighetsprincipen ska gälla i fristående skolor.

Lagrådet har varit kritisk och varnat för att det kan strida mot andra regler som börsnoterade bolag har att följa.

Rättad: I en tidigare version angavs fel röstsiffror.

TT