Vapenutredare ombeds göra minsta möjliga

Ygeman hävdar att Sverige har en i grunden bra skyddsnivå, därför borde inte så mycket behöva ändras på grund av direktivförändringarna.

Arbetet med att uppdatera direktivet växlades in på ett snabbspår av EU-länderna efter terrordåden i Frankrike hösten 2015. Syftet är att skärpa reglerna kring hantering och kontroll för att försvåra för brottslingar och terrorister att få tillgång till framför allt helautomatiska och halvautomatiska vapen med stora magasin.

Blev kritiserat

Kommissionens första förslag blev mycket kritiserat och omdebatterat. Men det som EU-länderna, EU-kommissionen och parlamentet enades om för någon månad sedan är kraftigt omgjort. Bland aktiva inom så kallat dynamiskt sportskytte kvarstår det dock kritik.

Kazimir Åberg ska vara klar med första delen av sitt uppdrag den 10 januari nästa år. Det gäller delen som handlar om själva implementeringen av vapendirektivet. Direktivet ska vara genomfört i svensk lag någon gång under hösten nästa år, om tidtabellen ska hållas.

Lätta licenskrav?

Utredaren ska också, till den 29 juni nästa år, se över andra delar av vapenlagstiftningen. En gäller att syna om det är nödvändigt att kräva licens för vapendelar som ljuddämpare och instickspipor, till exempel.

En annan del rör vapenhandlarnas roll och om det ska bli möjligt för dem att byta in vapen och lämna ut ett motsvarande utan att vapenägaren ska behöva söka en ny licens för det han hämtar ut. I dag kan ett glapp på flera månader uppstå, i väntan på licens för det nya vapnet.

En tredje uppgift är att förenkla proceduren för licenser för enhandsvapen, som pistoler. I dag uppges det vara svårt för vapenägare att förstå vad som krävs för licens.

En fjärde uppgift är att se över om bevakningsföretag kan ges möjlighet att låna ut vapen till sina anställda skyddsvakter i stället för att vakterna ska behöva ha egna vapen och licenser för vapen de använder i sin anställning. Det skulle, enligt regeringen, göra att vapen kunde förvaras mer samlat.

TT