Så blev Erdogan mäktigast i Turkiet

Det var åren som Istanbuls borgmästare i mitten av 1990-talet som lade grunden till den framtida presidentens rykte som en handlingens man. Trottoarer lagades, vägar byggdes och stinkande sopor togs äntligen om hand. Både kritiker och anhängare var överens - Recep Tayyip Erdogan gjorde ett bra jobb.

Men nu började också Erdogans mer auktoritära sida forma hans politiska och sociala åsikter. Sedan dess har förmågan att få saker gjorda och viljan att kontrollera definierat karriären för en av världens mest karismatiska ledare.

Stärkt popularitet

När Erdogans AKP kom till makten 2002 inleddes ett reformarbete och stora framsteg gjordes gällande modern infrastruktur och sociala tjänster för massorna. Erdogan tog på sig äran för den ekonomiska tillväxt han ärvt av Turgut Özal, som tillät en religiös muslimsk medelklass att utvecklas. Medlemskapsförhandlingar inleddes med EU och militärens makt över politiken begränsades. Regeringen arbetade för att stärka kurders rättigheter och unga kvinnor med huvudduk fick lov att studera på universitet.

Men med tiden kom AKP och Erdogan att framstå som allt mer maktfullkomliga. Steg för steg avstannade demokratiseringsarbetet och Erdogan började istället underminera maktbalansen och institutioner som rättsväsende och medier, som skyddade och gav röst åt oliktänkande.

Större roll

Efter tre mandatperioder som premiärminister, vilket är maxgränsen, valdes Erdogan till president - en förändring som signalerade en maktförskjutning. Tidigare utsågs presidenten av parlamentet och hade liten reell makt, men Erdogan valdes av folket och visade snabbt tecken på att han avsåg att spela en större roll än sina företrädare.

I dag är Erdogan den mest inflytelserika politikern sedan landsfadern Atatürk. Och blir det ja i folkomröstningen om grundlagen på söndag får han betydligt mer att säga till om - vissa varnar för att han blir enväldig.

TT