Dags att ta bankerna i örat
Det är ett positivt och välkommet besked för många. Det känns då också naturligt att de svenska bankerna följer med och sänker räntan till sina låntagare. En lättnad i räntesatsen på bolån för enskilda människor skulle underlätta mycket för de som redan i dag kan ha svårt att få ekonomin att gå runt. Snabbt gick dock de största bankerna ut med att det inte finns några planer på att i nuläget sänka bolåneräntan.
De svenska bankerna fortsätter att göra miljardvinster och dela ut bonusar. Förra året gjorde de fyra svenska storbankerna en vinst vardera på mellan 6 – 15 miljarder, alltså 6 000 – 15 000 miljoner kronor. En ofantlig massa pengar som nästan är helt ofattbar för vanliga människor. Utöver detta har bankernas VD:ar med mycket höga löner. Förra året låg dessa för de svenska bankerna på runt 8 miljoner kronor plus ev. bonusar. Deras löner är fem gånger så höga som statsministerns som har det yttersta ansvaret för HELA Sveriges ekonomi. Mot denna bakgrund är det därför direkt anmärkningsvärt att inte bankerna låter sina bolånekunder få del av räntesänkningen.
De stora bankerna i Sverige klarar redan de högre kapitalkrav som den moderatledda Alliansen har aviserat och kraven skall inte heller uppfyllas förrän efter tre år. De fyra svenska bankerna är väl ansedda – i Europa är i dag tre av de fyra bäst kapitaliserade bankerna svenska. Det finns både kapital och god marginal för en räntesänkning. Därför finns det ingen reell anledning till att inte också bolåneräntan skulle kunna sänkas för hushållen i Sverige.
Bankerna har på senare tid ökat sina marginaler och skillnaden mellan bolåneräntan och reporäntan har mer än fördubblats under de senaste tre åren vilket inte enbart kan förklaras av högre upplåningskostnader. Bankernas argument mot att sänka bolåneräntan blir i ljuset av detta aningen ihåligt. Bankernas agerande visar lite vad som kan hända då konkurrensen är bristfällig. Hade det funnits fler banker som konkurrerat med varann hade det sannolikt varit ett mycket gynnsammare ränteläge för kunderna.
Visar inte storbankerna en större följsamhet till riksbankens nationella ränteändringar utan bara ökar sina egna marginaler måste sannolikt regeringen ingripa. Detta har redan aviserats av finansmarknadsminister Norman och det är en både angelägen och viktig signal. De som i dag är i störst behov av ökade marginaler i sin vardagsekonomi är de människor som lånat till sitt boende, är skötsamma och betalar sin ränta och amortering. Ett förändrat ränteläge måste rimligen komma alla till del och inte stanna i bankernas fickor. Det är inte bankerna som skall nalla i godisskålen då regering och riksbank försöker göra det lättare för den enskilda människan och stimulerar svensk ekonomi.
