Gruvdrift kontra sopsortering – demokrati i obalans

Jag läser med stor oro om planer på att öppna gruvor på Österlen. I detta område där naturen har vårdats med känsla och i samklang med varandra under många generationer. Där nu markägare, stora som små, har gått med i Natura 2000 och miljöcertifierar sina gårdar för att fortsätta att bevara miljön och den levande naturen på naturens villkor.

Vilket bakslag för allt detta arbete om det nu öppnas gruvor runt om här på Österlen.

Minns hur vanmakt byttes mot glädje när motståndet mot öppnandet av gruvor i Andrarum omintetgjordes. Då kom det fram hur lite markägarna äger sin mark under jordytan, cirka 20 centimeter, och om gruvor ska öppnas har de bara till att lämna över nyckeln till gruvprospektörerna.

Fortfarande kan stora aktörer inom gruvhanteringen, svenska och utländska, muta in all mark i Sverige med hjälp av annonser från SGU – Sveriges geologiska undersökning – som har i uppdrag att bearbeta informationen för prospektering och att marknadsföra denna.

De stora bolagen tar mineralerna och för ut dem ur landet, för att Sveriges företag senare ska tvingas importera dyrt. Efter att all mineral är borta lämnas såret kvar i marken med alla gifter som aldrig försvinner. De få svenska arbetare som får jobb i gruvan kommer med all sannolikhet att dö en tidigare död av alla gifter. Antagligen blir det så att arbetskraft importeras från ett östland under kortare tider och då går det inte att dokumentera arbetsskador då de byts ut eller skräms till tystnad.

Jag, en vanlig Tomelillabo, källsorterar mina sopor och slänger papper, glas etcetera på avsedd plats och där sopspioner opererar. Skulle jag slänga något fel blir det åtal och böter i stället för att få hjälp med soporna av spionerna. Jag behöver hjälp med motivation för att ta mig tid för att sortera soporna när jag vet hur stora multiföretag kan smutsa ner utan att bli åtalade och ersättningsskyldiga.

Varför går det inte att producera produkter med material som inte förstör vår miljö? Dåligt att inte tekniken har utvecklats så långt att miljövänligt ska vara genomgående för det vi lånar och fram för allt förvaltar för våra barn.

Res er alla som Carl Piper och moder Tyra Antonia och gör uppror mot gruvplaner och all miljöförstöring som följer i gruvornas område – när vi små måste källsortera enligt lagen.

Eva Nygren