Neurosjukvården måste upprustas
Aldrig tidigare har det väl talats så mycket om att den som drabbats av sjukdom och arbetsoförmåga skall ges chans till återgång i arbete, rehabiliteras och behandlas som vilken annan medborgare som helst.
Men vi som dagligen träffar personer som drabbats av till exempel MS, stroke eller Parkinsons sjukdom vet att det inte är särskilt lätt att sätta igång igen, i synnerhet inte eftersom dagens neurosjukvård är underutvecklad och tyvärr helt felbudgeterad i de flesta av landstingen och regionerna.
Vilka jämförelser vi än gör så visar det sig att såväl antal neurologer som möjligheterna till diagnos och behandling är oprioriterade i landstingens verksamheter. Trots att vi i Sverige har både kunskap och möjligheter att ge rätt typ av behandling i rätt tid.
Under hösten 2007 samlade Neurologiskt handikappades riksförbund (NHR) in fler än 27 000 namnunderskrifter från medlemmar och andra intresserade i det så kallade Neurologiupproret. Bakgrunden var bland annat att några av landets främsta neurologer då uttryckt oro över neurologsituationen. Med detta som utgångspunkt ville förbundet med namninsamlingen redovisa det stöd som finns för att åstadkomma en upprustning av svensk högspecialiserad, neurologisk sjukvård och behandling.
Många som drabbas av neurologisk sjukdom får inte träffa tillräckligt kompetenta läkare.
Varje år insjuknar i Sverige nästan 40 000 personer i sjukdomar som stroke, epilepsi, Parkinsons sjukdom eller multipel skleros (MS). Minst en halv miljon svenskar lever med någon av dessa neurologiska sjukdomar.
Dock får många svenska patienter inte ta del av de senaste årens dramatiska kunskapsutveckling inom neurologin. Skälet är att svensk neurosjukvård är försummad och tillhör de sämst utbyggda i Västeuropa. Det råder en uppenbar obalans i Sverige mellan vårdbehoven och tillgängligheten till neurologisk specialistvård.
NHR har dragit igång arbetet med att ge utbildning och därmed ökad förståelse för neurosjukvård. Alla landets landsting och regioner skall besökas.
Bland 30 utvalda sjukhus i Sverige rapporteras såväl Helsingborgs lasarett som MAS i Malmö ha en väntetid längre än 13 veckor för att träffa en neurolog
Modern neurosjukvård ställer krav på 50–60 verksamma neurologer per miljon invånare. I hela Skåne drygt 41 neurologer anställda vilket betyder att det går cirka 28 600 invånare på en neurolog (beräknat på invånarantalet 1 181 500).
Vid stroke har endast 66 procent av beräknat antal 1 430 patienter i Skåne behandlats med trombolys (propplösare som motverkar handikappande effekter om den sätts in snabbt).
I Skåne bor det cirka 2 000 personer med MS. 581 av dessa personer skulle kunna må bättre med rätt behandling, men endast 84 personer behandlas med bromsmedicin som kraftigt kan reducera ohälsa inom gruppen. Tidsfaktorn är viktig vid behandling av hjärnsjukdomar. Ju tidigare en person får korrekt diagnos och kan ges behandling, desto större är möjligheterna för ett förbättrat hälsoläge. Tidiga åtgärder kan förändra sjukdomsförloppet radikalt, minska hjärnskador och i många fall förhindra utvecklingen av svåra handikapp.
Detta ställer höga krav på det akuta omhändertagandet och sjukvårdsorganisationen.
Senare års studier har även visat att behandlingen av kroniska neurologiska sjukdomar som MS har bättre effekt om den inleds tidigt. Vad den nuvarande regeringen anser om höga sjuktal, ersättningsnivåer, rehabiliteringskedjor och återgång i arbete – det vet vi.
Men var står det politiska etablissemanget i Region Skåne i dessa frågor?