Pressad näringsminister

Jag lyssnade på partiledardebatten på tv där Anna Hedenmo ställde frågan till näringsminister Maud Olofsson varför pensionärer ska betala mer skatt än de som förvärvsarbetar. Maud Olofsson hade tydligen inget vettigt svar på frågan då hon genast började en lång utläggning om vad alliansen gjort för alla andra i samhället.

Nu ser det onekligen mörkt ut på arbetsmarknaden.

Globalt flaggar de flesta banker i västvärlden på halv stång, varsel och uppsägningar står som spön i backen och accelererar i en allt högre fart. I september varslades 8 000 personer i Sverige och än värre blir det i oktober med över 13 000 personer. Man får gå tillbaks ända till 1992 för att hitta en månad med fler varsel och uppsägningar.

När vänsterblocket tog upp finanskrisens härjningar och alla varslen på Volvo och dess underleverantörer, var det milt uttryckt beklämmande att se normalt pratglada näringsminister Olofsson stå med ett leende på läpparna utan något vettigt att säga. Det inger inte något större förtroende för den borgerliga alliansen.

Astronauten Crister Fuglesang uppmanade i DN Debatt 18 Juli Sverige att satsa mer på rymden. Han skrev: "… med större svenska investeringar kan svenska astronauter vara med och bygga en europeisk månbas".

Varför då inte lägga vår näringsminister Maud Olofsson i hårdträning? Hon tituleras ju redan också rymdminister och passar väl in som astronaut. Hon sa själv under ett besök i USA vid en uppskjutning av en farkost till månen, att hon kunde tänka sig en rymdfärd som turist.

Visserligen behöver Maud Olofsson ingen raket – hon svävar ju redan högt i det blå – men om hon följer med som turist i rymden kunde hon skicka en bild av jorden när Sverige befinner sig i skugga. Det skulle bli en illustration av den maktfördelning hon så tappert kämpar för. Stora skattesänkningar för höginkomsttagare i arbete och en dålig sjuk- och a-kassa för dem som hårt blir drabbade.