Värna Ystads kranvatten
Ystads kranvatten är inte vilken soppa som helst. Vilken enligt Thomas Lantz är utbytbar med till exempel Vombsjövatten. Eller hur man nu ska tolka uttalandet i YA den 1 mars då vårt kommunalråd enligt referatet inte bekymras över kvaliteten på Vombvattnet utan konstaterar att: "Det är nog lika bra som i Nedraby".
Ack så fel man kan ha. Det är en himmelsvid skillnad på hjälpligt renat sjövatten (som måste tillföras en varierande halt av bakteriedödande klor innan det går ut i kranarna som dricksvatten) och det naturligt renade grundvatten som vi Ystadsbor är lyckligt lottade att kunna få från källan i Nedraby.
Ett vatten som till och med är så rent och välsmakande att det kan tappas av mejeriet i Lunnarp och säljas som konsumtionsvatten. Försök att lyckas med den affären med flödet från Vombsjön.
Ett av de mest positiva intryck jag fick av livsmiljön i Ystad när jag kom hit sommaren 1969 från Norrköping var just kranvattnet. Från Norrköping var jag van vid att dricka sjövatten från Glan, ett vatten som liksom det från Vombsjön (som spetsas med flöde från Bolmen) filtreras genom sandbädd.
Trots dylika försök att imitera den naturliga rening som sker då regnvatten silas genom naturliga grusbäddar (som i Nedraby) når man inte den reducering av oönskade av bakterier (bland andra coliforma) varför man sätter till klor. Detta bakteriedödande ämne är förbjudet i vissa stater i USA, på grund av att ämnet påvisats ha cancergynnande effekt, och ger dessutom en mycket obehaglig bismak.
I Norrköping, eller för den delen Lund, kan jag inte ens dricka ett te utan att känna klorsmak. Och bästa kommunalråd, nästa gång du kommer till Lund eller Malmö ta en klunk av klorvattnet och jämför med det friska flöde vi har i Ystad.
I början av 1990-talet kom på Larssons förslag boken Värna vattnet!, skriven av Ingegerd Rosborg och Robert Larsson. Det föll på min lott att för YA recensera den. En slutsats jag drog var; "Boken Värna vattnet! låter oss veta att vi här nere (i sydöstra Skåne) är en lyckligt lottad minoritet. Det råkar nämligen vara så att endast två procent av landets invånare har möjlighet att dricka rullstensåsrenat vatten".
Förstör inte den möjligheten för oss nu levande och kommande generationer. Slå vakt om Nedrabyvattnet. En extrem torrsommar får inte tas som ursäkt eller nödvändighet att ansluta vårt ledningssystem till Vombvattnet.
För att spara oss från stora kostnader för anslutning till Vomb kan man även i fortsättningen sätta tillit till medborgarnas goda vilja. När önskemål om sparsamhet (med el eller vatten) framförts i vårt land, och inte minst i Ystad, så har det ju visat sig att det medborgerliga ansvaret och solidariteten är stor. Ta vara på det.
Liksom på Nedrabyvattnet. Och skänk gärna en tacksamhetens tanke till Artur Sandström som såg till att Tomelillavattnet blev oss till nytta och glädje.
Kurt Ivarsson
