Sverige kan säga ja till finanspakt
EU-ledarna flög på måndagen in till ett ovanligt lugnt Bryssel. Den första generalstrejken i landet på många år fick bussar, tåg och tunnelbana att stå stilla och många att stanna hemma. Strejken var en protest mot de nedskärningar Belgien, liksom många andra skuldtyngda euroländer, tvingas genomföra.
EU-ledarna skulle bland annat att ge klartecken för euroländernas finanspakt. Den svenska regeringen vill kunna delta i de eurotoppmöten som nämns i pakten, men utan att bindas av dess krav på budgetdisciplin.
Ändring i utkast
Statsminister Fredrik Reinfeldt räknade med att på toppmötet kunna deklarera att Sverige vill delta i pakten. Orsaken var att kravet på att binda sig till innehållet för att vara med på eurotoppmötena tagits bort i det sista utkastet till pakt.
– Jag är väldigt glad över de skrivningar som nu finns, sade Reinfeldt före mötet.
– Dessutom möter det det som Socialdemokraterna begärt, men vi måste naturligtvis säkerställa att det är klart att det är kvar i kväll när vi avslutar.
Regeringen måste ha stöd av Socialdemokraterna för att kunna säga ja, men de var inte redo att genast kommentera.
Tunga frågor
Reinfeldt räknar med att Sverige får vara med på minst ett eurotoppmöte om året. Det anses viktigt eftersom där diskuteras inte bara euron, utan också ekonomisk politik, EU:s inre marknad, finansfrågor och frihandel.
Inför mötet var det dock oklart om Frankrikes president Nicolas Sarkozy skulle acceptera att icke euroländer får vara med.
Men de hetaste diskussionerna väntades om en fråga som formellt inte stod på agendan: Greklands allt mer utsatta läge.
Ett tyskt förslag, som cirkulerats bland euroländerna inför mötet, väckte starka känslor. Tyskland vill att en särskild kommissionär ska få i uppgift att övervaka Greklands budget och ha rätt att lägga in sitt veto mot utgifter.
Långivare tröttnar
– Jag är starkt emot idén om att införa en kommissionär med det uppdraget enbart gentemot Grekland. Det är inte acceptabelt, sade Jean-Claude Juncker, eurogruppens ledare, före mötet.
Reinfeldt hade mer förståelse för att Greklands oförmåga till bättring leder till hårda tag.
– Till slut så tröttnar ju långivarna på att man inte gjort det man lovat. Det är en tung del av tysk debatt och då blir motkravet ännu mer kontroll. Vad man kallar den personen, eller den exakta konstruktionen, det kan man diskutera. Men jag förstår frustrationen.
