Årets betskörd liknar ingen annan

Magnus Björk stiger av sin stora gula betupptagare – en nyinköpt gigantisk maskin av tysk tillverkning – och går bort till stukan, högarna av sockerbetor han precis lastat av.

Just de här betorna ser överlag normalstora ut, men han plockar upp en liten och säger:

– Vi är precis i starten av skörden, men jag har redan tagit upp betor på flera fält där det mesta ser ut så här – sockerbetor som nästan inte är större än rödbetor. Och var vi landar i sockerhalt i slutändan vet vi inte än, de prover som jag har tagit hittills på min egen mark är låga.

Magnus Björk slänger tillbaka betan.

– För vissa blir det kanske nästan en normal skörd i år, för andra en katastrof.

Han drar sig till minnes förra årets betskörd, då åkrarna knappt gick att köra på för att de var så vattenmättade.

Förra hösten körde han fast hela tio gånger med sin betupptagare och fick ta hjälp av en eller två grävmaskiner för att dra loss den.

– I fjor var det extremt blött. I år är det extremt torrt… Det hade varit fint med ett normalt år nästa gång, säger han lakoniskt.

I maj månad i år föll närmare 100 millimeter regn i västra delen av Ystads kommun, mellan Svarte och Skivarp. I östra delen kring Löderup fick flera fält bara mellan 6 och 8 millimeter.

I gränslandet för regnstråken har alltså några hundra meter hit eller dit spelat en avgörande roll, något som förstås har varit oerhört frustrerande för lantbrukarna.

Vissa som YA talat med räknar inte med mer än 30 eller 40 procent av en normal skörd.

Att det har varit en historiskt torr sommar har väl inte undgått någon, konstaterar Anders Lindkvist som är generalsekreterare på branschorganisationen Betodlarna.

– Under mina resor för att besöka lantbrukare på Österlen har jag ju sett att det har varit torrare där än i andra betodlingsdistrikt. Men om Österlen fortfarande haltar efter när året är slut vågar jag inte säga i dag, säger han.

Anders Lindkvist påpekar att sockerbetsblasten är ”oerhört liten” på många håll, men att den underjordiska betan inte behöver vara så dålig som blasten gör gällande.

– Vår prognos nationellt sett är att vi kommer att landa på mellan 80 och 85 procent av en genomsnittsskörd. Det kommer dock vara en väldigt stor variation, där vissa lantbrukare kommer att få betydligt sämre.

En liten tröst i det stora hela, menar Anders Lindkvist, är betorna kommer att tappa mindre än spannmålen, där man räknar på ungefär en halv skörd.

– Det är för att betorna har möjlighet att växa till under hösten. Men visst, på många ställen begränsar vattenbristen fortfarande. Om kalenderåret 2018 ska bli ett normalår i nederbörd så borde vi ha 400 millimeter kvar till nyår. Man kan förstås undra om de kommer att komma, säger han.

Erik Moll är lantbrukare på Hagestadborg, som ligger i den östra delen av kommunen som har fått lite regn.

I år odlar han 26 hektar sockerbetor.

Precis som Anders Lindkvist på Betodlarna konstaterar Erik Moll att betskörden kommer att bli väldigt varierande och i stor omfattning bero på den vattenhållande förmågan det enskilda fältet har haft under växtsäsongen.

– Detta tillsammans med eventuell konstbevattning blir avgörande för skörden. Det lilla regnet som kom i augusti gjorde att betan lade sin energi på tillväxt, inte på att öka sockerhalten. I år blev det en för lång paus mitt i växtsäsongen.

Han konstaterar att både förra årets och årets problematiska skördar sammanfaller med att sockerbetsodlingen står mitt i ett vägskäl.

– Lönsamheten på sockerbetorna har sjunkit kraftigt de senaste åren. Vi har nu en avreglering av kvotsystemet inom EU, där varje land fick producera en viss mängd socker. Nu är det en fri marknad och det gör att alla de stora sockerbetsföretagen i Europa slåss om positionerna.

– Det innebär att vi har en kraftig överproduktion och det pressar priserna. Vi som odlar betor kommer att ha det tufft de närmsta åren, förhoppningsvis lättar det efter det.

Erik Moll ser trots allt något positivt med årets växtsäsong.

– Visst, så här torrt har det inte varit 260 år, men det har också varit fantastiska förutsättningar för att etablera höstvete, råg, rågvete och inte minst höstraps. Så vi har lagt en bra grund för 2019 och det tycker jag känns bra.

Årets betkampanj startade den 29 september och beräknas pågå till och med årsskiftet.