Betalningskraven ökar i sydöst – ”Tappar helhetsbilden”

Statistik från Kronofogden visar att fler personer i Ystad har fått betalningsförelägganden under första halvåret av 2024, jämfört med motsvarande period förra året.

– Det betyder inte automatiskt att totala skulden har ökat då många också betalar sin förelägganden, men det är ett tydligt tecken på att fler människor har svårt att betala sina räkningar, säger Helena Esscher, pressansvarig Kronofogdemyndigheten.

Först när parterna är överens om att kravet är riktigt, eller frågan avgjorts i domstol, fastställs skulden och går vidare till indrivning.

– Cirka hälften av de betalningsförelägganden som skickas in resulterar i en fastställd skuld, och av dessa är det cirka 75 procent som går vidare till indrivning, säger Helena Esscher.

När första halvåret 2024 jämförs med samma period i fjor har summan på betalningsföreläggandena i Ystad ökat med cirka 11 miljoner och i Simrishamn är motsvarande summa cirka 23 miljoner.

– Generellt ökar beloppen på betalningsföreläggandena mer än antalet personer som får dem, men det kan också vara så att människor får betalningsförelägganden för ganska små belopp.

Som exempel har fler personer i Tomelilla fått betalningsanmärkningar under första halvåret 2024 jämfört med i fjor, men summan av betalningsanmärkningarna har inte ökat lika mycket som i Simrishamn, i relation till antalet drabbade personer.

Martin Hedesström, forskare vid Göteborgs universitet, arbetar framförallt med experimentell forskning och ämnen som berör skärningspunkten mellan psykologi och ekonomi.

– Människor är överlag villiga att skuldsätta sig om man har ett specifikt mål som man vill uppnå. Om man tar ett lån för att gifta sig eller köpa lägenhet så brukar det inte kännas lika jobbigt, säger Martin Hedesström.

Samtidigt säger han att människor inte vill förlora saker eller sätta sig i skuld.

– Men när man väl har skuldsatt sig kan man lätt skuldsätta sig mer. Har man 200 000 kronor i skuld gör inte 50 000 kronor så mycket mer när man ändå är därnere och harvar.

När man inte vet vad pengarna har gått till kan det vara svårare.

– Det mår folk extra dåligt över. Det går inte att reda ut. Det handlar ofta om kreditkortsskulder.

Martin Hedesström säger att de som lever under ”resource scarcity” – begränsade resurser – kan få tunnelseende. Det kan handla om att det kommer överraskande räkningar.

– Då släcker man bränder och tappar helhetsbilden. Man fokuserar hela tiden på att släcka den mest jobbiga saken just nu och sätter in pengarna där. Då uppstår andra hål. Det som inte förfaller idag eller imorgon blir ett problem för lite senare.

Begränsad tid och dåligt med ekonomiska resurser kan enligt Martin Hedesström bidra till ännu mer tunnelseende.