Dragkamp om eleverna har börjat

När politikernas vision om det fria valet till barnomsorg och skola nu blir verklighet konkurrerar plötsligt de kommunala verksamheterna. - Vi får helt enkelt visa vad vi står för och så får vi se om vi är attraktiva. Än är det så mycket som är osäkert och vi får se vilka konsekvenserna blir av det här, säger Yvonne Palmquist, rektor för Glemminge och Löderup. - Det här är helt nytt för oss och vi kommer säkert bli bättre på det här om ett par år, säger Ingrid Tjärnehov, rektor för ro Svarte. I samband med att familjerna gör ett aktivt val följer också en elevpeng med eleven till den skola som valts. Ju fler elever en skola kan ta emot desto mer pengar i budgeten, enkelt uttryckt. I Ystads kommun finns många mindre skolor - 23 förskolor och 13 skolor för låg och mellanstadiet. - Ju färre elever en skola har från början, desto mer sårbara blir verksamheterna på grund av elevpengen, säger Yvonne Palmquist. Soldalen är ett exempel på en liten skola med få barn. 41 elever är uppdelade på en förskoleklass, en första och en andra klass. Till hösten behövs fler elever som ska börja första klass, den nuvarande förskoleklassen har bara nio elever och kan inte bilda en egen klass. - Vi ska ha öppet hus för att locka till oss fler barn. Jag kan tänka mig att föräldrarna inte bara vill läsa om verksamheten utan också känna lite på den, säger Ingrid Tjärnehov. För skolor som ligger i någon av kommunens mindre orter kan det vara svårt att dra till sig elever utifrån. - Här spelar skolskjutsarna en väldigt stor roll, om de kommer att fungera smidigt. Jag tror vi kommer att få svårt att locka elever inifrån Ystad och det kan ju leda till politiska diskussioner om huruvida vi ska ha byskolorna kvar eller inte, säger Yvonne Palmquist. Hon tror att en positiv effekt av det fria valet är att föräldrarnas faktiska inflytande ökar, inte bara genom deras val, utan också för att de utvärderingar som görs av föräldrarna kommer att få större genomslagskraft. - Utvärderingarna kommer att få en central plats i vårt utvecklingsarbete, säger Yvonne Palmquist. En annan konsekvens av att de kommunala verksamheterna nu konkurrerar är att de pedagogiska profilerna får ett större utrymme. - Generellt så är ju målet att alla barn i Ystad ska gå i skolor med hög kvalité, sedan är de olika profilerna till för att tilltala en särskild grupp och öka valfriheten, säger Ingrid Tjärnehov. Risken att en skola skulle få för många ansökningar för att bilda en klass, men för få för två, skulle öka i och med det fria valet, avfärdar Ingrid Tjärnehov. - Det problematiken har vi redan idag när det är barn från vårt upptagningsområde. Underlaget kan skifta från år till år. I en katalog som skickas ut till familjerna marknadsför sig alla kommunens förskolor och skolor och de fristående och kooperativa alternativ som finns.