Elever nöjda med flexibelt lärande
Gabriella Borg och Sandra Broberg går i tvåan på Nils Holgerssongymnasiet. De har prövat på såväl traditionell undervisning som flexibelt lärande. De gillar den nya pedagogiken, som bland annat innebär att eleven får arbeta mycket på egen hand, eller i grupp, med att lära och lösa uppgifter. Bild: Jan-Olle Persson - Det är väldigt bra, för man känner sig inte lika stressad som tidigare. Man kan planera när man ska göra vad, och vet när man ska vara klar, säger Sandra Broberg. Men den nya pedagogiken kan också vara krävande. - Det som kan vara svårt är självkontrollen, att har man inte lust att göra något så gör man inte det. Man måste ha disciplin och sätta sig ner och göra grejer även om ingen säger åt en, säger Gabriella Borg. Sandra Broberg uppskattar den träningen, - Det tycker jag är bra att lära sig inför arbetslivet, då måste man kunna ta tag i saker själv, säger hon. Däremot kanske inte flexibelt lärande passar lika bra för alla, funderar hon. - Förlorarna är de som har svårt med själv disciplin och att koncentrera sig. - Vinnarna är alla de som lär sig det inför framtiden, säger Gabriella Broberg. Hon har svårt att arbeta vid datorn i skolan när det är många andra runt omkring. I stället tar hon hem uppgifterna och löser dem där, något som det flexibla lärandet möjliggör. Både Gabriella Borg och Sandra Broberg sänkte sina betyg i början eftersom de var vana att bli tillsagda av lärare. Därför tror de att det skulle vara bra att införa flexibelt lärande lite successivt redan i högstadiet. - Annars blir det en väldigt stor chock i gymnasiet, säger Gabriella Borg. Lars-Olof Olsson, lärare på Nils Holgerssongymnasiet, har också märkt att ettorna har svårt att klara systemet i början. Eleverna har flextid och kan börja mellan klockan 7.30 och 9.00 och sluta mellan 15.00 och 17.00. 9-15 är närvaro obligatorisk. - En del är bara i skolan 9-15. Speciellt de i ettan tror att de ska klara sig med det, men det lär de sig snabbt att det inte går, säger han. Skoldagen består av två föreläsningar på max 60 minuter var. Sen får eleverna arbeta själva vid datorerna. Det finns också två så kallade basgruppsträffar inlagda varje vecka. Då träffar eleverna sin mentor och går igenom vad de ska arbeta med och hur det har gått med förra veckans uppgifter. Lars-Olof Olsson ser klara fördelar med systemet. -?Vi kan individualisera utbildningen och erbjuda mycket mer valbara kurser, säger han. Som exempel nämner han Gabriella Borg och Sandra Broberg, som läser engelska C trots att programmet egentligen bara erbjuder engelska upp till B-nivå. Lärarna är hela tiden tillgängliga och kontrollerar att eleverna gör vad de ska. -?Så de har ingen chans att slippa undan läxor, säger Lars-Olof Olsson. Fler sätt att redovisa och lära sig saker hör också till fördelarna, liksom att sammanhållningen mellan eleverna blir bättre när de jobbar mycket ihop. Det han tycker är negativt är att han blir mer av kurator av att komma så nära eleverna, och att det är svårt att få vara ifred för att exempelvis rätta skrivningar. Den nya pedagogiken passar inte heller alla lika bra. -?De som är duktiga i ett ämne är mycket längre hunna än vad de var i det gamla systemet, men de som inte är det är mer efter än i det gamla systemet. Man får jaga dem så att de inte halkar efter, säger han.
