Fritidsbadet kan användas till kombinerad sporthall

I dag förs ärendet upp i samhällsbyggnadsnämnden – frågan är om det blir en ny simhall eller en upprustning av Rune Welins skapelse från början av 60-talet.

Om politikerna efter de utredningar som nu måste göras skulle fastna för ett nybygge, exempelvis vid Österporthallen, kan Fritidsbad fylla ett annat behov.

Förre stadsarkitekten Claes B Persson föreslår i så fall en ombyggnad av Fritidsbadet till en gymnastik- och motionshall?

– Det finns ett stort behov. Vi har duktiga gymnaster och många motionärer som behöver lokaler.

Enligt Claes B Persson skulle man kunna lösa det på ett relativt enkelt sätt.

– Det räcker i stort sett med att tömma bassängerna och täcka dom med trägolv.

Då kan man bevara interiören och framförallt spara in pengar på underhåll och drift.

– Underhållet av bassängerna och reningsanläggningen kostar vad jag kan förstå väldigt mycket, säger Claes B Persson.

Och hans föregångare, Rune Welin, som blev stadsarkitekt i Ystad 1943 och ritade Fritidsbadet, skulle säkert inte haft något att invända.

Dessvärre har underhållet av Fritidsbadet blivit eftersatt genom åren och med nya stränga krav från räddningstjänsten har prislappen för en nödvändig ombyggnad och renovering hamnat på åtskilliga tiotals miljoner kronor. Enligt den senast presenterade kostnadsberäkningen (2005) landar man på 47 miljoner kronor, en kostnad som stiger snabbt.

Claes B Persson anser att politikerna måste tänka mer än en gång och att en rivning av byggnaden vore en katastrof.

Egentligen tycker förre stadsarkitekten att Fritidsbadet borde ha varit skyddat.

Han om någon bör veta.

Claes B Persson har upprättat en bevaringsplan för Ystad som i dag blivit ett rättesnöre för skydd av miljöer och byggnader.

Fritidsbadet är dock inte med i planen.

– Det är inte så konstigt eftersom vi bara tog med det som byggts före 1950. Fritidsbadet invigdes 1961.

Men det är ett väldigt fint hus ,anser Claes B Persson, och hör till den ensemble i Bollhusparken där bland annat Bollen, byggd till fritidsutställningen 1936, ingår. Bollen blev för övrigt Ystads första sporthall.

När Fritidsbadet invigdes lördagen den 16 december 1961 skrev lokaltidningarna att det var en mycket stor dag för Ystadborna.

De hade väntat på ett modernt badhus i nästan 25 år.

I slutet av 1930-talet hade Welin vunnit första pris om ett nytt badhus i Ystad.

Att han hade känsla för miljön och vad som skulle passa in råder ingen tvekan.

Rune Welin fick stor betydelse för bevarandet av Ystads äldre miljöer och visste vilka krav som ställdes.

Han räddade Pilgrändshuset, Nordens äldsta korsvirkeshus, och andra betydelsefulla korsvirkesbyggnader såsom Änglahuset, Brahehuset och Latinskolan. Claes B Persson själv sa vid ett tillfälle att "i dag står Ystad tack vare honom som den troligen mest välbevarade staden i Sverige".

I en omröstning om den mest omtyckta byggnaden i Sverige som gjordes på initiativ av Sveriges stadsarkitektförening gick Fritidsbadet till länsfinal.

Vann i Ystad gjorde till slut den nya färjeterminalen.

Kommunalrådet Thomas Lantz (m) menar att den bestämda uppfattningen i dag hos majoriteten av politiker, möjligtvis med undantag för oppositionen, är att det blir för dyrt att rusta upp Fritidsbadet som badanläggning och dessutom vet man inte vad som tillkommer på sikt.

En rivning av Fritidsbadet har han däremot svårt att tänka sig.

Kanske är då Claeds B Perssons förslag något att tänka på.

Lars Jarlsbo

0411-55 78 50

lars.jarlsbo@allehandasyd.se