Gammalmodigt badhus värt att rädda

– Att riva Fritidsbadet vore väldigt synd, ja, definitivt dumt. Om man hamnar i en situation att man inte kan få någon ekonomi i simhallen så borde man använda huset till något annat. Badet är snart 50 år och intimt förknippat med Ystad. Det borde få leva vidare.

Fritidsbadets vara eller icke vara har åter kommit på dagordningen sedan den borgerliga alliansen tog över styret i Ystads kommun i höstas. Politikerna har beslutat att utreda var ett nytt badhus kan byggas. Fritidsbadet är i stort behov av renovering, har allvarliga brister i brandskydd och saknar en 50-metersbassäng för tävlingsbruk. Det finns inget konkret förslag på att riva byggnaden, men heller inget på vad det ska användas till om det inte längre ska vara ett badhus.

Björn Bjelke-Holtermann anser att det nu är hög tid att kommunen gör en antikvarisk förundersökning av Fritidsbadets kulturhistoriska värde. I en sådan ska både lokala och nationella hänsyn beaktas.

– Eftersom förändringar diskuteras så är det läge för att göra en förundersökning. Ofta kommer en sådan till stånd först när det är för sent, innan husets kulturhistoriska värde har undersökts och efter att alla redan beslutat vad de vill göra. Det är farligt att rusa på. Givetvis måste näringslivet fungera – man kan ju inte bevara allt och driva det på bidrag – men man får inte göra huvudlösa saker för det.

Han konstaterar att i goda tider då kommuner och stat har mycket pengar så ökar risken att gamla byggnader rivs för att ersättas av nya.

– Tillfälliga konjunkturer får inte betyda att något måste försvinna för alltid.

Utöver att fastställa husets värde och undersöka olika renoveringsmöjligheter finns en ytterligare fördel med att göra en antikvarisk förundersökning menar Björn Bjelke-Holtermann:

– Det kan även ge förslag på hur man kan göra besparingar. Fritidsbadet invigdes 1961 och är med sin luftiga och ljusa arkitektur ett fint exempel på funktionalism – funkis. Björn Bjelke-Holtermann drar handen längs en av de kraftiga karmarna till de stora fönsterrutorna intill badavdelingen.

– Teak användes ju mycket på 50- och 60-tal, och här fungerar ädelträ väldigt bra eftersom det krävs något hållbart för att hålla uppe de här stora rutorna. Och även mosaiken är tidstypisk. Den slår ju även an till badtemat och går riktigt långt bak i tiden, ända till romerska badhus, säger han.

Exakt vad Fritidsbadet skulle kunna användas till om det inte förblir ett badhus kan inte Björn Bjelke-Holtermann säga i nuläget, men han gör jämförelser med hur kyrkor i England har gjorts om till konsthallar och till och med bostäder.

– Här är i alla fall plats för något som kräver volym och där man vill kunna få in åskådare, säger han.

När vi står och talar om detta i badhusets foajé så stannar en man till för att lyssna. Mannen presenterar sig som Faust Dorsin, tidigare badmästare som arbetat 25 år på Fritidsbadet.

– Jag hoppas verkligen inte att de river det här stället. Kanske kan det bli en konsertlokal för vi har jättebra akustik här inne, säger han.

Björn Bjelke-Holtermann menar att mellan de två ytterligheterna – att antingen riva ett hus eller göra om det till museum – så ligger oftast de bästa lösningarna mittemellan.

– Det är ju alltid bäst att ha en verksamhet i ett hus. Museum är sällan bästa lösningen.

Fredrik Sjöstrand

0411– 55 78 61

fredrik.sjostrand@allehandasyd.se