Gravar riskerar att röjas bort
Det är kyrkogårdsförvaltningen i Ystad som går ut med uppmaningen till gravrättsinnehavarna.
– Vi tar inte bort gravplatser i första taget, säger Eva Jönsson på kyrkogårdsförvaltningen. Men om de missskötts under flera år röjer vi dem för att få plats med nya.
Varje år besiktigas gravarna. Personen som är ansvarig för den misskötta graven får ett brev med uppmaningen att åtgärda den eftersatta graven. Finns det ingen ansvarig, sätts en kontaktskylt upp vid graven. Om graven fortfarande är misskött vid kontrollen ett år senare sätter kyrkogårdsförvaltningen ut en annons om ärendet i tidningen. Händer det inget då anses gravrätten förverkad.
Med undantag av gravplatser som anses vara av kulturhistoriskt värde. Det kan handla om titlar, symboler eller personen som ligger begravd på platsen som är av ett sådant intresse att de enligt kulturminneslagen bör bevaras och enligt kulturminneslagen måste bevaras. Enligt Eva Jönsson togs 12 gravar bort under 2006, vilket är ungefär det antal som det handlar om varje år.
– Det är främst äldre gravar där gravrättsinnehavaren har gått bort, säger hon. Numera går gravrätten i arv i fall den första går bort.
Enligt gravlagen måste minst 25 år ha passrat sen sista gravsättningen för att graven ska få återanvändas. En annan anledning till att vissa gravar blir misskötta är att folk flyttar i större utsträckning i dag än tidigare.
– Men sommaren är en bra tid att få kontakt med anhöriga, säger Eva Jönsson. Då kommer många tillbaka för att besöka sina förfäders gravar. I dag är det fritt att bli gravsatt var som helst i Sverige. Och många väljer att begravas i askgravlundar, där anöhriga får närvara vid gravsättningen, eller asklundar. Här får man namnet uppsatt på en plakett, vilket gör att det inte blir lika anonymt som i minneslunden.
– Jag tror att det är viktigt för många att bevara sin historia för kommande generationer, säger Eva Jönsson.
Marika Johansson
