Helgnöje på tippen
Först på tur står Kjell Carlsson från Svenstorp med kombin full av byggnadsmaterial.
- Jag trodde att de öppnade sju på morgonen. Jag kom hit kvart i nio och då var det ju ingen idé att åka hem, säger han.
Precis innanför grinden sitter Daniel Lindbäck från Sjöbo och väntar även han.
- Jag är timanställd och ska jobba i dag, förklarar han. Så växlar trafikljusen till grönt vid ingången och grindarna svänger upp.
Lena Nord från Bussjö med sonen Fredrik är bland de första som börjar fylla containrar med allt från brännbart till metallskrot och trä.
- Jag har flyttat och ska göra av mig lite. Man samlar på sig, säger Fredrik och förpassar en gammal resårmadrass ner i en container.
Björn Mårtensson är på plats och hjälper folk att sortera på rätt sätt.
- Just på lördagar brukar här vara mycket folk, säger han.
Hur är det, är folk bra på att sortera?
- Både och. Ibland slarvar de, då får de plocka upp det igen, svarar Björn Mårtensson.
Han ser en del fina grejer som man egentligen skulle kunna ta till vara.
- Men vi får inte ta något, allt ska till sysav i Malmö. Kollegan Daniel Lindbäck berättar om en 42 tums plasma-tv som någon slängde. Det var visst något kontaktfel.
Så kommer Charlie Eriksson och dottern Tyra. De ska också flytta, men från Ystad.
- Viska flyttat tillbaka till Uppsala, säger Charlie Eriksson.
Han har bilen full av böcker som han kånkar in i Emmaus container.
Ulla Hallquist tycker att det ä r trevligt att åka på tippen. Hon är här ganska ofta på helgerna.
- Då har man något att hitta på. Hon tycker att man borde kunna ta med sig grejer härifrån, kanske betala en symbolisk summa. Då blev det mindre sopor att forsla härifrån.
Mona och Robert Bülow kastar ett skåp med ett brak i containern för brännbart.
- Vi tömmer ett dödsbo, förklarar Mona Bülow.
Så är det på tippen. Hit kommer man vid livets skiften, när man flyttar eller när någon släkting har dött och det är tid att rensa upp, slänga och gå vidare.
Elna Levin ser lite vilsen ut där hon står framför nätburarna med elektroniska prylar. hon har en kamera i handen.
Den lägger hon bland de elektriska prylarna. Men filmrullen har hon tagit ur kameran.
Finns där något på den, tror hon?
- Nej, det tror jag inte, det verkar som om filmen inte har dragits fram, säger hon.
Nu är timmen på tippen tillända. Och det verkar bra att sluta med den oframkallade filmen.
Tippen är också en sorts jättelik kamera med allt skräp som bortslängda bilder från våra oframkallade liv.