Maria Broberg: Ingen föds till statsminister
I hela detta avlånga land bor det i alla fall människor och vi har lagar, förordningar, regler, direktiv, planer och visioner och en massa andra dokument att förhålla oss till och allt påverkar oss i vår vardag hela tiden.
I Sverige har jag jobbat och bott i stora städer, mindre städer, i turistorter och på glesbygd. Jag har bott i norr, i öst, i väst och i söder och överallt möter jag människor som säger att de inte är intresserade av politik. Då funderar jag på definitionen av politik, om vi har samma tänk kring den.
I Nationalencyklopedin står det att ”Aristoteles beskrev politik som ett samhälles gemensamma strävan efter 'ett gott liv' att lösa konflikter mellan det gemensamma bästa och avvikande intressen” och jag tänker hur kan man inte vara intresserad av detta, sitt eget och andras liv?
”Olika frågor berör olika människor och vi har olika sätt vi tror att de kan lösas bäst på, men vi bör tycka något, det är vårt ansvar”Maria Broberg
Ibland, och jag måste säga att det har hänt mig ofta på Tinder, hamnar jag i diskussioner om det här med politik. Det sållar bort en hel del dejter. Det är inte att jag frågar rakt ut vad någon röstar på, men jag ställer lite ledande frågor för att se om de tycker något, mina potentiella dejter, och när de inte tycker något alls då blir jag orolig.
Ännu mer bekymrad blir jag när de säger att de inte röstar för att det inte finns något bra att rösta på. Det är då jag säger att ingen föds till statsminister. Vi kan alla satsa på att få den rollen, vi kan alla starta ett parti, vi kan engagera oss fackligt eller så kan vi bara gå och rösta. Men tycker man inte att det finns något att rösta på och lägger sig platt då ger man väl lite upp sitt liv? Demokrati innebär ju trots allt att alla får tycka till, eller det ska i alla fall innebära det. Enligt Nationalencyklopedin betyder det ”folkmakt” eller ”folkstyre”.
Jag kan omöjligt dejta någon som skyller på andra utan att själva göra en insats och försöka påverka. En gång sa en person att han betalar skattepengar för att det där ska lösas och jag tänker igen: Va?
Jag har växt upp mitt i politiken. Partimöten, första maj-tåg och politiska diskussioner har varit vardagsmat sedan jag var liten, för mig är det så otänkbart att man inte kan förstå att politik handlar om hur vi ska eller kan leva våra liv. Det är ju allt. Det är hur många timmar du ska gå till jobbet, vilken vårdkö du ska stå i, hur länge nattklubben kan vara öppen, hur många fiskar du får dra upp, hur du får odla, var du får parkera, hur sent du kan ta bussen hem, hur mycket skatt du ska betala, vilken välfärd vi ska och hur trygghet och fred ska säkras.
Mitt i mitt kringflyttande i Sverige har jag också mött mycket annat. Förutom alla djur av olika slag, från renar och björn i norr till havsörnar och hjortar i söder har jag överallt mött eldsjälar. De som brinner för att byns skola ska finnas kvar, att idrottsföreningen även denna höst ska kunna erbjuda träning och vägföreningen som inte vill ha ansvar för byns vägar.
Engagemanget är inspirerande och att tycka olika är rimligt. Olika frågor berör olika människor och vi har olika sätt vi tror att de kan lösas bäst på, men vi bör tycka något, det är vårt ansvar. Med rättigheter kommer ansvar, vi måste hjälpas åt.
Att en människa säger att de inte är intresserade av politik betyder inte att jag inte kan tycka att det är en underbar människa. Det betyder bara att jag blir frustrerad, att jag vill att alla ska förstå att politik berör alla i allra högsta grad.
